6. Elevvård

I grunderna för förskoleundervisningens läroplan används begreppen elevvård, barn och förskola eller förskoleenhet i stället för de i lagen om elev- och studerandevård använda begreppen elevhälsa, studerande och läroanstalt. För utbildningsanordnare används begreppet anordnare av förskoleundervisning.

I takt med att barnens uppväxtmiljö och verksamhetsmiljön i förskolan förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av förskolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman med förskoleundervisningens uppdrag att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets växande, utveckling och lärande. Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa.

Barnet har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen. Elevvården i förskoleundervisningen gäller också barn som omfattas av förlängd läroplikt. Elevvård innebär att främja och upprätthålla barnets lärande, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i förskolan. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stödjer hela förskolan. Utöver det har barnen också rätt till individuell elevvård. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvårdsarbetet ska grunda sig på konfidentialitet och respekt för barnet och vårdnadshavaren samt på att man stödjer deras delaktighet.

Elevvården i förskoleundervisningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård. I detta kapitel beskrivs de centrala principerna för elevvården och målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet. Kapitlet innehåller även anvisningar om den lokala läroplanen och elevvårdsplanen för den enskilda enheten. Stödet för barnets växande och lärande som ingår i förskoleundervisningen beskrivs i kapitel 5.

6.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården

Elevvården ska ordnas genom yrkesövergripande samarbete mellan undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet så att elevvården bildar en fungerande och sammanhängande helhet. Elevvården ska genomföras i samarbete med barnet och barnets vårdnadshavare med hänsyn till barnets ålder och förutsättningar. Upptäcks problem i förskolan eller i anknytning till barnens välbefinnande försöker man hitta en lösning i samarbete med vårdnadshavarna.

Elevvården i förskoleundervisningen angår alla som arbetar i förskolan och de som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Förskolans personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i förskolan. Till elevvårdstjänsterna hör psykolog- och kuratorstjänster samt hälsovårdstjänster som enligt hälso- och sjukvårdslagen ordnas som rådgivningsbyråtjänster för åldersgruppen. Arbetsuppgifterna berör såväl barnet och barnets uppväxtmiljöer som samarbetet. Tjänsterna ska vara lätt tillgängliga. Tjänsterna ska ordnas inom lagstadgad tid.

Barnets vårdnadshavare ska informeras om den elevvård som finns att tillgå och anvisas att söka de elevvårdstjänster som de behöver. Barnets och vårdnadshavarens delaktighet i elevvården, systematiskt samarbete och information om elevvården ökar kännedomen om elevvården och sänker tröskeln att anlita tjänsterna. Att personalen inom olika yrkesgrupper konsulterar varandra är en viktig arbetsmetod inom elevvården.

Målen, uppdragen och principerna för genomförandet av elevvården ska utgöra en sammanhängande kontinuitet som sträcker sig från förskoleundervisningen till utbildningen på andra stadiet. Kommunikationen mellan förskoleundervisningen och den övriga småbarnspedagogiken och med den grundläggande utbildningen är viktig när man funderar över elevvården som helhet. Enhetliga förfaringssätt stödjer barnets hälsa, välbefinnande och lärande i de olika utvecklingsstadierna. Samarbetsstrukturerna, -formerna och -rutinerna för den yrkesövergripande elevvården ska utvecklas i förskolegemenskapen och med olika samarbetsparter. Utvecklingsarbetet förutsätter systematisk utvärdering av elevvården.

Elevvårdsgrupper

Anordnaren av förskoleundervisning ska tillsätta en styrgrupp för elevvården och elevvårdsgrupper för de olika enheterna. Ärenden som gäller ett enskilt barn ska behandlas i en expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Alla tre grupper ska ha sina egna uppgifter och en sammansättning som bestäms utgående från uppgifterna. Alla elevvårdsgrupper ska vara yrkesövergripande, vilket innebär att gruppen utöver undervisningspersonal också ska ha medlemmar som företräder hälsovårds- samt psykolog- och kuratorstjänster riktade till åldersgruppen i enlighet med vad ärendet som behandlas förutsätter.

Styrgruppen ansvarar för den allmänna planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av den enskilda anordnarens elevvård. Styrgruppens uppgifter kan också skötas av någon annan för ändamålet lämplig grupp. Två eller flera anordnare av förskoleundervisning kan också ha en gemensam styrgrupp. Samma grupp kan också vara gemensam för flera utbildningsformer och det är då befogat att använda benämningen styrgrupp för elevhälsa.

Förskoleenhetens elevvårdsgrupp ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av elevvården i förskolan. Ifall förskoleundervisningen ordnas i anslutning till skolan, kan skolans elevvårdsgrupp också fungera som elevvårdsgrupp för förskoleundervisningen. Gruppen ska ledas av en person som utses av den som anordnar förskoleundervisningen. Anordnaren av förskoleundervisning ska tillsammans med de sektorer som producerar elevvårdstjänster bestämma om gruppens sammansättning, uppgifter och förfaringssätt. Elevvårdsgruppen kan vid behov höra experter. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnande och säkerhet i skolan och att genomföra och utveckla övrig gemensam elevvård.

En expertgrupp ska sammankallas för att utreda behovet av stöd och ordna elevvårdstjänster för ett enskilt barn eller en viss barngrupp. Gruppen sammankallas av den person i förskolepersonalen eller elevvården som ärendet på grund av personens arbetsuppgifter hör till. Gruppens yrkesövergripande sammansättning bestäms från fall till fall och utgående från ärendet som behandlas. Expertgruppen ska utse en ansvarsperson inom gruppen. För att utse experter till medlemmar i gruppen eller för att andra samarbetsparter eller närstående till barnet ska få delta i arbetet i gruppen förutsätts vårdnadshavarens samtycke.

6.2 Gemensam elevvård

Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i förskolan. Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i förskolan och förskolegrupperna. Dessutom ska man se till att förskolemiljön är hälsosam, trygg och fri från hinder. Gemensamma förfaringssätt ska utvecklas i samarbete med småbarnspedagogiken, rådgivningen och övriga kommunala myndigheter och aktörer som främjar barnens välbefinnande.

Att barnen och vårdnadshavarna är delaktiga och får sin röst hörd i frågor som gäller den gemensamma elevvården är viktigt och stärker välbefinnandet. Den gemensamma elevvården ska skapa förutsättningar för samhörighet, omsorg och öppen kommunikation i förskolan. Förfaringssätt som ökar delaktigheten hjälper också till att förebygga och upptäcka problem i ett tidigt skede och ordna det stöd som behövs.

Barnet har rätt till trygga lärmiljöer. Det innebär såväl fysisk och psykisk som social trygghet. Utgångspunkten i förskoleundervisningen är att garantera barnens och personalens säkerhet i alla situationer. En lugn atmosfär främjar arbetsron. Anordnaren av förskoleundervisning ska som en del av elevvårdsplanen för förskoleenheten utarbeta en plan för att skydda barnen mot våld, mobbning och trakasserier. Om det förekommit trakasserier, mobbning eller våld i förskolan eller på väg till eller från förskolan, ska förskoleläraren, daghemsföreståndaren eller rektor informera vårdnadshavarna till de inblandade barnen.

Omsorg om byggnaden, undervisningslokaler och läromedel bidrar till en hälsosam och trygg miljö. Till främjande av trygghet hör också de förfaringssätt som gäller transporterna till och från förskolan, datasäkerheten och att förebygga olyckor. Ifall förskoleundervisningen ordnas i anslutning till skolan, ska man vid undersökningar av skolmiljön och välbefinnandet även ta förskolan i beaktande.

6.3 Individuell elevvård

Med individuell elevvård avses

·      de hälsovårdstjänster som enligt hälso- och sjukvårdslagen ordnas som rådgivningsbyråtjänster för åldersgruppen,

·      psykolog- och kuratorstjänster inom elevvården, och

·      yrkesövergripande elevvård som gäller ett enskilt barn.

Målet med den individuella elevvården är att följa upp och främja barnets välbefinnande och lärande samt barnets växande, utveckling och hälsa som helhet. Elevvården i förskolan har stor betydelse för att kunna garantera tidigt stöd och förebygga problem. Barnens individuella förutsättningar, resurser och behov ska beaktas både när elevvårdsstödet planeras och i förskolans vardag.

Individuell elevvård i förskoleundervisningen förutsätter alltid vårdnadshavarens samtycke. Det är viktigt att stödja vårdnadshavarnas delaktighet och ta hänsyn till deras åsikter i fråga om individuell elevvård. Barnets delaktighet, egna önskemål och åsikter om åtgärder och lösningar som gäller honom eller henne ska beaktas enligt barnets ålder, utvecklingsnivå och förutsättningar. Kommunikationen ska vara öppen och präglas av respekt och förtroende. Elevvårdsarbetet ska ordnas så att barnet upplever situationen som rofylld och får sin röst hörd. Bestämmelser om sekretess och överlämnande av uppgifter ska följas i arbetet.

Också när det gäller stöd för ett enskilt barn ska behandlingen av ett ärende i en expertgrupp och gruppens sammansättning grunda sig på vårdnadshavarens samtycke. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till barnet delta i behandlingen av ärendet. Medlemmarna i gruppen har dessutom rätt att be behövliga experter om råd i barnets ärende.

Behandlingen av ett enskilt barns ärende i en expertgrupp ska dokumenteras i en elevvårdsjournal. Den ansvariga i gruppen ska i elevvårdsjournalen anteckna de uppgifter som är nödvändiga för att ordna och genomföra den individuella elevvården. Anteckningarna kan också göras av andra medlemmar i expertgruppen. Journalen ska föras i fortlöpande och kronologisk form. Enligt lagen om elev- och studerandevård ska journalen innehålla följande uppgifter

·      barnets namn, personbeteckning, hemkommun och kontaktinformation samt vårdnadshavarens eller någon annan laglig företrädares namn och kontaktinformation

·      datum för dokumenteringen samt vem som gjort den och hans eller hennes yrkes- eller tjänsteställning

·      vem som deltagit i mötet och deras ställning

·      vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet

·      vilka åtgärder som vidtagits medan barnets situation har utretts, såsom utvärderingar, undersökningar och utredningar

·      vilka åtgärder som vidtagits, såsom samarbete med olika parter samt tidigare och nuvarande stödåtgärder

·      uppgifter om behandlingen av ärendet vid gruppens möte, mötesbesluten och planen för verkställande av besluten

·      vem som ansvarar för verkställandet och uppföljningen.

Om uppgifter i en elevvårdsjournal lämnas ut till en utomstående, ska det i handlingen dessutom antecknas vilka uppgifter som lämnats ut, till vem och på vilka grunder.

Elevvårdsjournaler och övriga dokument som man inom elevvården upprättat eller erhållit angående enskilda barn ska införas i ett elevvårdsregister. Anordnaren av förskoleundervisning ansvarar för behandlingen av personuppgifter och upprätthåller ifrågavarande register. Uppgifter som införts i elevvårdsregistret och som gäller ett enskilt barn eller någon annan enskild person är sekretessbelagda.

Hälsovårdspersonalen och psykologerna ska på föreskrivet sätt anteckna det individuella elevvårdsarbetet i en patientjournal och övriga journalhandlingar. Kuratorerna inom elevvården ska anteckna klientuppgifterna i en klientjournal.

Trots sekretessbestämmelserna har de som deltar i anordnandet och genomförandet av individuell elevvård för ett barn rätt att av varandra få och till varandra och den myndighet som ansvarar för elevvården lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för att den individuella elevvården ska kunna ordnas och genomföras. De har också rätt att få och till varandra och till barnets lärare, rektor eller daghemsföreståndare och den som anordnar förskoleundervisningen lämna ut information som är nödvändig för att barnets förskoleundervisning ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Den som lämnar ut information måste till exempel överväga om det handlar om information som är nödvändig för att garantera barnets eller de övriga barnens säkerhet. Informationen kan till exempel gälla en sjukdom som barnet har som måste beaktas i undervisningssituationerna. Även om det finns en lagstadgad grund för att lämna ut information är det, med tanke på samarbetet och förtroendet, alltid bäst att i första hand be om vårdnadshavarens samtycke för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter.

Om ett barn övergår till undervisning som ordnas av någon annan, ska den tidigare anordnaren av förskoleundervisning begära samtycke av barnets vårdnadshavare till att sådana sekretessbelagda uppgifter i elevvårdens klientregister som behövs för elevvårdens kontinuitet får överlämnas till den nya anordnaren av förskoleundervisning. Däremot ska uppgifter som är nödvändiga med tanke på undervisningen, trots sekretessbestämmelserna och utan dröjsmål, överlämnas till den nya anordnaren av förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Motsvarande uppgifter kan också ges på den nya anordnarens begäran.

6.4 Elevvårdsplaner

I förskoleundervisningen ska läroplanen också till den del den berör elevvården göras upp i samråd med de myndigheter som sköter uppgifter inom den kommunala social- och hälsovården. Beredningsarbetet ska ske i samarbete med vårdnadshavarna och vid behov också med andra myndigheter och samarbetspartner.

På lokal nivå består elevvårdsplanen av tre olika planer som tillsammans styr planeringen och genomförandet av elevvården. Planerna ska utarbetas genom yrkesövergripande samarbete. Planerna är

·      en välfärdsplan för barn och unga i kommunen, där uppgifter om elevvården antecknas

·      en beskrivning av elevvården i den lokala läroplanen  

·      en enhetsspecifik elevvårdsplan.

Avsnittet om elevvård i den lokala läroplanen och de enhetsspecifika elevvårdsplanerna ska utarbetas utgående från välfärdsplanen för barn och unga och övriga riktlinjer som gäller barns och ungas välbefinnande, hälsa och trygghet i kommunen.

6.5 Frågor som avgörs på lokal nivå och uppgörandet av en enhetsspecifik elevvårdsplan

Beskrivning av elevvården i den lokala läroplanen

Läroplanen ska beskriva de lokala målen och tillvägagångssätten inom elevvården i förskoleundervisningen. Sambandet med välfärdsplanen för barn och unga ska beskrivas i läroplanen, liksom de riktlinjer som styr arbetet med de enhetsspecifika elevvårdsplanerna. Det är ändamålsenligt om riktlinjerna för elevvårdsplanerna innehåller en grundstruktur och en del av de ärenden som ingår i planerna. På det viset kan man säkerställa att planerna är tillräckligt enhetliga vid alla enheter. De gemensamma delarna ska preciseras och kompletteras per enhet.

Enhetsspecifik elevvårdsplan

Anordnaren av förskoleundervisning svarar för att det för varje enhet utarbetas en plan för hur elevvården ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen ska utarbetas i samråd med förskolepersonalen, vårdnadshavarna och barnen. Elevvårdsplanen kan också vara gemensam för två eller flera förskoleenheter. Planen ska ses över inom ett år efter att kommunens välfärdsplan för barn och unga har setts över. Välfärdsplanen för barn och unga ska godkännas i varje kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år.

I samband med att elevvårdsplanen utarbetas, ska man komma överens om hur förskolepersonalen, barnen och vårdnadshavarna och, till de delar det behövs, samarbetsparterna ska göras förtrogna med planen. Samtidigt avtalas om hur ovannämnda parter ska informeras om planen.

Den enhetsspecifika elevvårdsplanen ska innehålla följande punkter:

1.        Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga

För att garantera en jämlik tillgång till tjänster och att verksamheten inriktas på ett ändamålsenligt sätt uppges i elevvårdsplanen en uppskattning av det totala behovet av elevvård vid förskoleenheten och vilka elevvårdtjänster som är tillgängliga. Det totala behovet av elevvård och omfattningen av de tillgängliga elevvårdstjänsterna anges enligt vad de är när planen bereds. Ifall behovet förändras, kan uppskattningen justeras.

Uppskattningen av det totala behovet av elevvård stöder fördelningen av förskolans tillgängliga resurser mellan gemensam och individuell elevvård och elevvårdssamarbetet. Uppskattningen ska ta hänsyn till den arbetsinsats som förutsätts av förskolepersonalen och experter inom elevvården för att följa upp, utveckla och genomföra elevvården. Uppföljningsinformation om barnens hälsa och välbefinnande och deras levnadsförhållanden ska mångsidigt utnyttjas. Behoven i förskolan och förskolemiljön, bostadsområdets särdrag samt antalet barn som behöver intensifierat eller särskilt stöd i förskolan ska också beaktas. I uppskattningen ska man också beakta information som man fått av barnen och vårdnadshavarna samt förskole- och elevvårdspersonalen.

Elevvårdsplanen ska innehålla en uppskattning av de elevvårdstjänster som är tillgängliga inom förskoleundervisningen, nämligen rådgivningsbyråtjänster avsedda för åldersgruppen samt psykolog- och kuratorstjänster. Dessutom ska planen beskriva

·      hur elevvårdstjänsterna ordnas och vilken arbets- och ansvarsfördelning de förutsätter, det yrkesövergripande samarbete som behövs för att genomföra tjänsterna

·      hur elevvårdstjänsterna fördelas mellan individuell elevvård, gemensam elevvård, elevvårdssamarbete samt utveckling och uppföljning av elevvården.

2.    Gemensam elevvård och tillvägagångssätt

I elevvårdsplanen ska den gemensamma elevvården beskrivas som helhet, närmare bestämt

·      hur den gemensamma elevvården ordnas och hur man i genomförandet främjar hälsa, trygghet och välbefinnande i förskolan och förskolemiljön.

Dessutom ska elevvårdsplanen beskriva

·      den enhetsspecifika elevvårdsgruppens sammansättning och praxis

·      elevvårdens samarbete med övrig småbarnspedagogik och med den grundläggande utbildningen, i synnerhet vid övergångarna till och från förskoleundervisningen

·      samarbetet med utomstående parter som främjar barns och ungas välbefinnande för att utveckla den gemensamma elevvården

·      hur olyckor förebyggs, hur första hjälpen är ordnad och hur barnen hänvisas till vård

·      anvisningar om väntetider och säkerhet i samband med förskoletransporter

·      en plan för att skydda barnen mot våld, mobbning och trakasserier

·      hur man agerar vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer.

I det följande definieras innehållet i de två sistnämnda planerna närmare:

a. Plan för att skydda barnen mot våld, mobbning och trakasserier

En plan för att skydda barnen mot våld, mobbning och trakasserier ska utarbetas. Den ska ta hänsyn både till barnens inbördes samspel och samspelet mellan barnen och de vuxna i förskolan. Planen ska beskriva

·      hur man förebygger och ingriper vid mobbning, våld och trakasserier

·      hur ovannämnda frågor beaktas på enhets-, grupp- och individnivå

·      hur individuellt stöd, behövlig vård, övriga åtgärder och uppföljning i efterhand ordnas, både för förövaren och för den som utsatts

·      samarbetet med vårdnadshavarna

·      samarbetet med de myndigheter som behövs

·      hur personalen, barnen, vårdnadshavarna och samarbetsparterna ska göras förtrogna med och informeras om planen

·      hur planen uppdateras, följs upp och utvärderas.

  

b. Verksamhet vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer

I elevvårdsplanen ska verksamheten vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer beskrivas. Krisplanen ska beredas i samarbete med de myndigheter som behövs och med hänsyn till övriga anvisningar som gäller kriser, hotfulla eller farliga situationer, exempelvis räddningsplan. Planen ska beskriva

·      krisförebyggande och krisförberedande arbete samt hantering av akuta krissituationer

·      principerna för ledningen, samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen i krissituationer och i krisförberedande arbete

·      principerna för information och kommunikation, intern och extern och mellan förskolan och anordnaren av förskoleundervisning

·      hur psykosocialt stöd och eftervård ordnas

·      hur personalen, barnen, vårdnadshavarna och samarbetsparterna ska göras förtrogna med och informeras om planen

·      hur beredskapsövning genomförs

·      hur planen utvärderas och uppdateras.

3.            Ordnandet av individuell elevvård

I elevvårdsplanen ska den individuella elevvården beskrivas som helhet, närmare bestämt

·      hur den individuella elevvården ordnas för att följa upp och främja barnets utveckling, välbefinnande och lärande samt hur man förverkligar individuella stödåtgärder.

Dessutom ska elevvårdsplanen beskriva

·      samarbetet i samband med intensifierat och särskilt stöd och sjukhusundervisning

·      hur vård, specialdiet eller medicinering som barnets sjukdom kräver ordnas i förskoleundervisningen

·      elevvårdstöd som ges i förskolan vid svårigheter som beror på barnets livssituation, till exempel våld inom familjen eller den närmaste kretsen, missbruksproblem eller mentala problem

·      hur expertgruppen sammankallas och samtycke inhämtas samt gruppens enhetliga rutiner för behandling av ett enskilt barns ärende

·      hur elevvårdsjournaler utarbetas och förvaras

·      samarbetet med utomstående tjänsteleverantörer och samarbetspartner, såsom familjerådgivningen, barnskyddet och specialsjukvården.

4.            Ordnandet av samarbete mellan elevvården, barnen och vårdnadshavarna

Elevvården ska genomföras i samarbete med barnen och vårdnadshavarna. Elevvårdsplanen ska beskriva på vilka sätt barnens och vårdnadshavarnas delaktighet främjas och samarbetet organiseras inom elevvården i förskoleundervisningen. Planen ska beskriva

·      hur barnet och vårdnadshavaren tar del i planeringen, genomförandet och utvärderingen av den gemensamma och individuella elevvården

·      hur vårdnadshavare och samarbetsparter informeras om principerna och rutinerna för den gemensamma och individuella elevvården.

5.            Genomförande och uppföljning av elevvårdsplanen

Anordnaren av förskoleundervisning ska följa upp genomförandet av elevvårdsplanen.

Elevvårdsplanen ska beskriva genom vilka åtgärder planen genomförs och följs upp. Hit hör vem som ansvarar för uppföljningen i förskoleundervisningen, vad som följs upp, med vilka metoder informationen samlas in och hur ofta uppföljningen sker. Dessutom ska man beskriva hur informationen behandlas och utnyttjas för att utveckla elevvården i förskoleundervisningen och hur barnen, vårdnadshavarna och nödvändiga samarbetsparter informeras om de mest centrala resultaten.

Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen är en del av anordnarens egenkontroll. Anordnaren av förskoleundervisning ansvarar i samarbete med undervisningsväsendet och de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänsterna inom social- och hälsovårdsväsendet för att egenkontroll av elevvården genomförs.

　

Med elevvård i förskolan avses arbete för att främja förskolebarnens inlärning, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande. Även de barn som omfattas av förlängd läroplikt har rätt till elevvård. Den lag som anger ramarna för elevvården som helhet trädde i kraft 1.8.2014, och syftet med den är att stödja planmässigheten i elevvården och utvecklandet av den samt att förbättra jämlikheten mellan kommunerna i välfärdsarbetet.

Tidigare har tyngdpunkten legat på den så kallade individuellt inriktade elevvården, som fokuserar på ett enskilt barns problem, medan den nya elev- och studerandevårdslagen betonar vikten av social gemenskap och grupptänkande. Elevvården genomförs i första hand som förebyggande och generellt inriktad verksamhet så att hela förskoleverksamheten planeras med sikte på barnens välbefinnande. Grunden utgörs här av pedagogernas reflexioner över sin egen verksamhet och vid behov omändringar i verksamhetsrutinerna och förskolemiljön.

Den nya lagen betonar dessutom vikten av tidigt insatt stöd och yrkesövergripande samarbete. Genom att på ett lämpligt sätt kombinera och utnyttja de anställdas breda kompetens kan man bygga upp ändamålsenligt stöd för såväl hela enhetens som individers behov.  För branschfolk är det viktigt att känna till också de punkter som har koppling till elevvårdsarbetet i andra lagar som styr deras verksamhet.

Yrkesövergripande samarbete inom elevvården

I elevvårdsarbetet inom förskoleundervisningen finns tre slags elevvårdsgrupper. I Grankulla verkar ledningsgruppen för hälsofrämjandet (TEJO) som styrgrupp för elevvården och ansvarar på hela stadens nivå för planeringen, utvecklandet, styrningen och utvärderingen av elevvårdsarbetet.

Som enhetsspecifik elevvårdsgrupp har bägge språkgrupperna en med lågstadiet gemensam yrkesövergripande arbetsgrupp. Syftet med dessa två parallella grupper för generellt inriktad elevvård är att främja, följa och bedöma välbefinnandet i förskolan/skolan som helhet och i barngrupperna.

Ärenden som gäller enskilda barn behandlas i en yrkesövergripande expertgrupp, som bildas för ett visst barns eller en viss barngrupps behov. Expertgruppen tillsätts av den yrkesmässiga aktör hos vilken oro för barnet har vaknat. Gruppens sammansättning kräver samtycke av vårdnadshavarna.

Generellt inriktad elevvård

I en yrkesövergripande grupp för generellt inriktad elevvård, som leds av lågstadiets rektor eller biträdande rektor, deltar personal från skolan såsom lärare samt skolpsykologen, kuratorn och hälsovårdaren. Elevvårdsfrågor som gäller förskoleundervisningen tas i gruppen upp av den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren eller förskoleläraren. Den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren ansvarar också för informationsgången mellan den generellt inriktade elevvårdsgruppen och förskolegrupperna.

Den generellt inriktade elevvårdsgruppens centrala uppgifter med avseende på förskoleundervisningen är:

●       att skapa och utveckla gemensamma strukturer som främjar välbefinnandet

●       att göra det möjligt för barn och vårdnadshavare att delta i välfärdsarbetet

●       att samordna samarbetet med externa aktörer

●       att utveckla lärmiljöerna

●       att utarbeta skolans läsårsplan också till den del det gäller elevvården i förskolan

●       att utveckla och följa elevvårdssamarbetet mellan hem, skola och förskola

Barn tillbringar mycket tid i sin förskolemiljö, och därför är det av stor betydelse hurdan trygghet och omsorg förskolan och dess elevvård ger dem. Det primära ansvaret för förundervisningsgruppernas välbefinnande ligger hos gruppernas pedagoger, och dessa samarbetar vid behov med specialbarnträdgårdslärarna. I utvecklandet och genomförandet av elevvården deltar även vårdnadshavarna samt externa aktörer såsom representanter för undervisningsväsendet och social- och hälsovården. Med hjälp av yrkesövergripande samarbete skapar man en atmosfär av inbördes omtanke och ingriper vid behov när det uppstår problem.

Den generellt inriktade elevvården stöder barnens välbefinnande, hälsa och trygghet på många sätt, och dess infallsvinkel är förebyggande.  Arbetet bygger på strävan att stärka den sociala gemenskapen. Pedagogerna i förskolegrupperna dryftar och utvecklar sitt arbete genom gemensamma samtal och reflexioner, vid behov också med pedagoger från andra förskolegrupper. Vardagen planeras så att barnen har det så bra som möjligt och känner delaktighet i sin förskolegrupp. När man uppdagar svårigheter som gäller ett barn eller en barnaskara, ska de vuxna först tänka efter hur de kunde förbättra läget genom att ändra sina egna rutiner och verksamhetsmiljön. Det är väsentligt att observera och utveckla även de strukturella lösningarna i dialog mellan pedagoger och beslutsfattare; det är viktigt att t.ex. fundera över barngruppernas sammansättning och utnyttjandet av assistentresurser.

Välbefinnande i vardagen grundar sig på regelbundna rutiner med rörelse, vila och en mångsidig, hälsosam lunch. Måltiderna bör vara uppfriskande stunder, för vilka en sensitiv vuxen skapar positiva ramar.

Den fysiska säkerheten främjas genom att man sörjer för säkerhetsfaktorerna i anslutning till byggnaden, undervisningslokalen, redskapen, undervisningsarrangemangen, undervisnings­situationerna samt till den förskoleundervisning som genomförs utanför förskoleplatsen. Främjandet av säkerheten omfattar också faktorer som anknyter till förebyggandet av olycksfall och till dataskydd.

I den generellt inriktade elevvården ingår ett systematiskt arbetsgrepp i säkerhetsfrågor. Ett mål för elevvården är att se till att den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan består även i olika problem-, olycks- och krissituationer. I säkerhetsplanen för dagvården i Grankulla behandlas beredskapen för risksituationer och hanteringen av risker. I planen klarläggs också hur man ska förebygga olyckor. Säkerheten regleras också av bl.a. arbetarskyddslagen och räddningsplanerna för de enskilda husen. Grankulla har inga skjutsar till förskolan, varför anvisningarna för dessa inte gäller staden.

　

Till säkerhetsplanen har fogats en separat krisplan, som redogör för beredskapen för plötsliga kriser av olika slag. I krisplanen beskrivs dessutom hur första hjälpen och vårdhänvisningen ska skötas. Säkerhetsplanen jämte bilagor uppdateras årligen.

Småbarnsfostran har också en plan för att stödja en trygg växelverkan samt förebygga och ingripa i mobbning. Planen ingår som bilaga i den kommunala planen för småbarnsfostran, och den kan presenteras för föräldrarna exempelvis på föräldrakvällar. Planen för trygg växelverkan revideras åtminstone när planen för småbarnsfostran revideras.

Individuellt inriktad elevvård

Den generellt inriktaden elevvården är primär som arbetsform och utgör som sådan ett tillräckligt stöd för många barn. Med tanke på barnets stödbehov är det centralt hurdana skyddande faktorer eller riskfaktorer med avseende på välbefinnandet det finns i barnets dagliga liv. Skyddande faktorer

2 Förteckning som Marjaana Pelkonen, tjänsteman på social- och hälsovårdsministeriet, sammanställt av material ur flera källor

●       trygga, bestående relationer med välmående vuxna

●       goda relationer med föräldrarna

●       en uppfostringskultur som präglas av omtanke

●       barnets egna starka sidor, upplevelse av att klara sig

●       god hälsa, hälsosamma levnadsvanor

●       vänner, goda sociala färdigheter

●       ingripande i specialproblem: daghem, skola

●       tillgång till kunskap och förståelse enligt barnets ålder, när familjen eller barnet självt drabbas av svårigheter eller sjukdomar

När ett enskilt barn behöver annat stöd utöver den generellt inriktade elevvården, inleder man ett omfattande välfärdsarbete (t.ex. observation av barnet och intensivare stöd i vardagen, pratstunder/möten med vårdnadshavarna) eller erbjuder yrkesövergripande individuellt inriktad elevvård (psykolog-, kurator- eller hälsovårdartjänster eller en expertgrupp som familjearbetsgruppen). Inom förskoleundervisningen samarbetar pedagogerna vid behov med specialbarnsträdgårdslärare.

När förskolläraren upptäcker att ett barn behöver ökat stöd, bedömer hon eller han stödbehovet tillsammans med specialbarnsträdgårdsläraren.  Förskolläraren eller specialbarnsträdgårdsläraren konsulterar vid behov skolpsykologen eller skolkuratorn; i regel förs frågor på individuell nivå till psykologen och frågor som gäller en grupp till kuratorn. I frågor som hör till familjerådgivningens ansvarsomdåre kan skolpsykologen eller t.ex. familjearbetsgruppen hänvisa barnet/familjen till psykologen på familjerådgivningen.

Barnet och vårdnadshavaren har möjlighet att inom sju dygn få kurator- eller psykologtjänster t.ex. i frågor som gäller barnets utveckling och uppfostran. I brådskande fall kan man få service under samma eller följande dag, och de professionella aktörerna bestämmer då hur brådskande behovet är.

　

Förskolepersonalen kan vid behov konsultera skolpsykologen, skolkuratorn eller hälsovårdaren på rådgivningen. Med vårdnadshavarnas samtycke kan pedagogerna i förskolan be psykologen eller kuratorn besöka förskolegruppen så att man sedan tillsammans kan planera stödet för just detta barn.

Till den individuellt inriktade elevvården hör också åldersgruppsgranskningar på rådgivningen, i vilka man dryftar bl.a. barnets skolmognad.  

Under förskoleåret kan vårdnadshavarna, om de så önskar, konsultera hälsovårdaren på rådgivningen.

Under sommaren innan förskoleundervisningen börjar gör skolhälsovårdaren redan en del av följande års hälsogranskningar.

Daghemsföreståndarens roll i den individuellt inriktade elevvården grundar sig på en lägesbedömning och vårdnadshavarnas samtycke. Åtminstone ska föreståndaren med tanke på sin ledaruppgift vara tillräckligt medveten om barnens, barngruppernas och personalens situation.  I vissa fall kan också en mer aktiv roll, exempelvis medverkan i en yrkesövergripande expertgrupps möte för behandling av en fråga som gäller ett enskilt barn, vara motiverad.

När ett barns sjukdom (t.ex. diabetes) kräver behandling eller medicinering i förskolan, kommer daghemsföreståndaren vid uppgörandet av serviceavtalet överens om behövliga förfaranden med vårdnadshavarna och informerar personalen om dem.   När det gäller medicinering, utgår man från Grankullas plan för läkemedelsbehandling som finns på http://www.kauniainen.fi/files/2535/Plan_for_lakemedelsbehandling_i_smabarnsfostran_och_forskolan.pdf. För specialdieter finns en egen blankett som finns på http://www.kauniainen.fi/files/9529/Erityisruokavaliot_Kauniainen_11112015_ru.pdf. Om ett barn får sjukhusundervisning, är förskolläraren förskoleundervisningens kontaktperson gentemot sjukhusets undervisningspersonal.

Pedagogerna i förskolegruppen bemöter barnets stödbehov i vardagen, och vid behov – när vårdnadshavaren önskar det – kan skolpsykologen eller skolkuratorn erbjuda möjlighet till individuella besök.  Om det finns behov av bredare samarbete, tillsätter man med vårdnadshavarnas samtycke en yrkesövergripande expertgrupp. Gruppens sammansättning bekräftas med en samtyckesblankett. Vårdnadshavarna kan också komma med önskemål om att få andra familjen närstående personer med i gruppen. Expertgruppen utser inom sig en ansvarsperson.

Interaktionen på expertgruppens möten är öppen, respektfull och konfidentiell.  Gruppen ska höra vårdnadshavarna och fundera tillsammans över hur de kan stödja barnet i dess utveckling. Även barnet hörs på ett sätt som anpassas till hens utvecklingsnivå. Expertgruppens medlemmar har dessutom rätt att rådfråga andra sakkunniga, då de anser det vara behövligt, utan att avslöja familjens identitet.

När expertgruppen behandlar ett ärende som gäller ett enskilt barn, ska de uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av elevvården antecknas i elevvårdsjournalen. Dokumenteringen sköts av en överenskommen person i gruppen. Elevvårdsjournalen ska föras i fortlöpande och kronologisk form. Enligt lagen om elev- och studerandevård ska journalen innehålla följande uppgifter:

●       barnets namn, personbeteckning, hemkommun och kontaktinformation samt vårdnadshavarens eller en annan laglig företrädares namn och kontaktinformation,

●       datum för anteckningen samt vem som gjort den och hans eller hennes yrkes- eller tjänsteställning,

●       mötesdeltagarna och deras ställning,

●       vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet,

●       uppgifter om de åtgärder som genomförts medan barnets situation har utretts, såsom bedömningar, undersökningar och utredningar,

●       genomförda åtgärder såsom samarbete med olika aktörer samt tidigare och nuvarande stödåtgärder,

●       uppgifter om behandlingen av ärendet vid gruppens möte, mötesbesluten, planen för genomförande av besluten samt

●       uppgifter om dem som svarar för genomförandet och uppföljningen.

I elevvårdsjournalen registreras från de medverkande aktörernas egna register sådan information som hela den yrkesövergripande expertgruppen behöver för genomförandet av elevvården. Varje aktör ska se till att den centrala information som han eller hon besitter tas med i elevvårdsjournalen.

Uppgifterna i elevvårdsjournalen hänför sig till social- och hälsovården, medan den information som gäller barnets lärande sparas som dokument tillhörande trestegsstödet. Av allt innehåll i elevvårdsjournalen ska bara sådana uppgifter som direkt har med stöd för lärande att göra föras in i dessa pedagogiska dokument. De elevvårdsrelaterade dokument som vårdnadshavarna gett och som behövs för att stödja lärandet (t.ex. tal- eller ergoterapeuts utlåtande, sammandrag från den specialiserade sjukvården) förvaras under förskoleåret bland barnets papper på daghemmet. Dokumenten lämnas tillbaka till föräldrarna/vårdnadshavarna i slutet av förskoleåret.

Expertgruppens medlemmar får utbyta information sinsemellan. Om uppgifter ur en elevvårdsjournal lämnas ut till någon utanför expertgruppen, ska det i handlingen antecknas vilka uppgifter som lämnats ut och till vem samt på vilka grunder. Med tanke på barnets välbefinnande kan det vara viktigt att överföra information – med vårdnadshavarnas samtycke – exempelvis till pedagoger i förskolegruppen eller i en annan grupp på daghemmet, till aktörer i skolan eller till familjerådgivningen. Det är ofta nödvändigt att informera daghemsföreståndaren, för att hon eller han ur ledarskapssynvinkel ska vara tillräckligt underrättad om läget i gruppen.  Vid överföring av elevvårdsrelaterad information gäller den principen att man ska be vårdnadshavarna om lov.

Trots sekretessen har de som deltar i anordnandet och genomförandet av individuellt inriktad elevvård rätt att av varandra få och att till varandra och den myndighet som ansvarar för elevvården lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för att individuellt inriktade elevvårdsinsatser ska kunna ordnas och genomföras. När man överväger behovet att överföra information, måste den som ska lämna ut uppgifter alltid pröva om det är nödvändigt. Frågan gäller då huruvida det handlar om sådana uppgifter som är nödvändiga för att t.ex. säkerställa barnets eller andra barns säkerhet. Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom som ska beaktas i förundervisningssituationen (t.ex. att barnet har diabetes).

När en myndighet enligt lagen har rätt att få information, ska man ge den de uppgifter som den begär utan någon separat skriftlig anhållan. Den här typen av rätt att få information definieras i polislagen (35 § 1 mom.) och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (20 § 1 mom.). Den myndighet som begär uppgifter ska motivera sin begäran genom att hänvisa till ett lagrum.

När den specialiserade sjukvården begär uppgifter som gäller ett barn, och redan har fått samtycke av vårdnadshavarna till utlämnande av uppgifterna, behöver förskolan inte separat be om samtycke. Det finns också situationer då det inte är lovligt att lämna ut uppgifter: Till exempel i samband med vårdnadstvister kan advokater begära upplysningar även när de inte har laglig rätt till det.

Då en samarbetspartner ber skriftligt om en uppgift, sparas denna begäran tillsammans med barnets elevvårdsjournal. Samarbetspartnern ges endast nödvändig information t.ex. i form av ett utlåtande, och en kopia av utlåtandet arkiveras i elevvårdsregistret.

Om ett barn övergår till undervisning hos en annan utbildningsanordnare, ska den tidigare utbildningsanordnaren begära samtycke av barnets vårdnadshavare till att sådana sekretessbelagda uppgifter i elevvårdens klientregister som behövs för kontinuiteten i elevvården får överföras till den nya utbildningsanordnaren. Däremot ska sådana uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen trots sekretessen omedelbart levereras till den andra anordnaren av förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya anordnaren av förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Elevvårdsjournaler samt andra dokument gällande enskilda barn som upprättats inom eller inkommit till elevvården sparas i elevvårdsregistret. Sådana uppgifter i elevvårdsregistret som gäller ett enskilt barn eller någon annan enskild person är sekretessbelagda. Registren finns i chefens för småbarnsfostran arbetsrum, och chefen bestämmer från fall till fall vem som har användarrätt till uppgifterna i registret och beslutar om utlämnande av uppgifter.

Elevvårdsplaner

I Grankulla följer ledningsgruppen för hälsofrämjandet (TEJO) hur elevvården utfaller. Kuratorerna och psykologerna registrerar sina egna klientbesök och det generellt inriktade elevvårdsarbetet inom förskolan i klientdatasystemet enligt gällande bestämmelser.

Föreståndaren och förskolläraren vid varje daghem ser till att verksamhetsplanen för förskoleåret, som skickas till chefen för småbarnsfostran, även beskriver läget inom och målen för den generellt inriktade elevvården. På våren, då utfallet av verksamhetsplanen bedöms, görs ett sammandrag av hur den generellt inriktade elevvården främjats under året.

Elevvårdsplanerna, som ingår i förskoleenheternas egna planer för förskoleundervisning, revideras åtminstone när Utbildningsstyrelsen uppdaterat sina styrande dokument, samt i samband med uppdateringen av välfärdsplanen för barn och unga.