4. Principer för förskoleundervisningen

Förskoleundervisningen ska följa de allmänna målen för förskoleundervisningen och målen för verksamhetskulturen som beskrivs i tidigare kapitel.

4.1 Mångsidiga arbetssätt

Handledd och spontan lek samt åskådliggörande arbetssätt som främjar barnens aktivitet och kreativitet utgör en väsentlig del av förskolans verksamhet. Valet och användningen av arbetssätt ska styras av förskoleundervisningens uppdrag och mål och av barnens behov, förutsättningar och intressen. Barnens växande och lärande och utvecklingen av deras mångsidiga kompetens (kap. 2.5) och sociala färdigheter ska stödjas genom användning av mångsidiga arbetssätt.

Arbetssätten i förskoleundervisningen är både verktyg och föremål för lärandet - färdigheter som utvecklas småningom och som barnen behöver under sin lärstig. Därför är det viktigt att läraren uppmuntrar barnen att pröva och använda olika arbetssätt i grupper, parvis och självständigt. Barnen ska få delta i planeringen av verksamheten och valet av arbetssätt och utföra olika slag av arbetsuppgifter. Det främjar barnens delaktighet i vardagen och stödjer utvecklingen av barnens förmåga att ta initiativ och ansvar. Lärandet främjas av att barnen är med och funderar över arbetets målsättningar och att de vet vad som förväntas av dem. De gjorda valen och slutresultaten utvärderas tillsammans.

När barnen leker lär de sig och gestaltar världen. Därför är lek i olika former central i förskoleundervisningen. Upplevelsebaserade och aktiverande arbetssätt ger barnen upplevelser och stärker deras motivation att lära sig. Målet är att barnen använder alla sina sinnen, rör på sig, utvecklar sitt minne och sin fantasi och njuter av att komma till insikt. Som stöd för lärandet och för att stödja utvecklandet av kollaborativa arbetssätt används olika slags spel. Vid gemensamt arbete ska barnen uppmuntras att fråga, undra, utforska, dra slutsatser och lösa problem samt att arbeta målinriktat mot det gemensamma målet. Barnen ska också ges möjligheter att experimentera och arbeta självständigt.

Användningen av mångsidiga arbetssätt förutsätter att lärmiljöerna i tillräcklig omfattning innehåller material, audiovisuella hjälpmedel och redskap som lämpar sig för lek och lärande samt möjligheter att använda informations- och kommunikationsteknik. Fungerande lärmiljöer ger möjligheter till att differentiera barnens arbete. Upplevelser av att lyckas och uppmuntrande respons bidrar till att utveckla en positiv självkänsla hos barnen. Målet är att barnens vilja att försöka och att lära sig stärks och att de förlitar sig på sin förmåga att lära sig nya saker.

Arbetssätten i förskolan ska utvecklas tillsammans utgående från personalens självvärdering och responsen från barnen och vårdnadshavarna.

 

4.2 Utvärdering som stöd för undervisningen och lärandet                                           

Utvärderingen utgör en viktig del av förskoleundervisningen. I förskoleundervisningen har utvärderingen två syften: den används som hjälp för att planera och utveckla undervisningen och för att stödja varje barns välbefinnande, växande och lärande. Utvärderingen är en helhet bestående av observation, dokumentation, evalueringsslutsatser och respons, som utöver lärarna även den övriga förskolepersonalen samt barnet och barnets vårdnadshavare ska delta i.

Förskoleundervisningens uppdrag är att tillsammans med vårdnadshavarna skapa gynnsamma förutsättningar för barnet att utvecklas och lära sig. För att undervisningen ska vara målinriktad och stödja barnets utveckling förutsätts att läraren får information om barnens tidigare uppväxtmiljö, utveckling, lärande och intressen. Centrala informationskällor är barnens vårdnadshavare, tidigare personal inom småbarnspedagogik och barnen själva. Förskoleläraren ska använda informationen för att planera barnets individuella mål i samråd med vårdnadshavaren och barnet. En plan för barnets lärande i förskoleundervisningen kan användas som hjälp vid planeringen.

Läraren ska följa upp varje barns utveckling och lärande under förskoleåret genom att följa upp barnets arbete, beteende och hur lärandet framskrider inom olika kunskaps- och färdighetsområden. Uppföljningen ska basera sig på kontinuerlig observation och mångsidig dokumentation. Barnens alster och egna erfarenheter ska utgöra en del av dokumentationen och bedömningen. Också vårdnadshavarnas iakttagelser av sitt barns lärande och välbefinnande är viktiga. Läraren ska utgående från uppföljningsinformationen och den utvärdering som baserar sig på den anpassa undervisningen, lärmiljöerna och barnens eventuella stöd.

Läraren och den övriga personal som handleder barnen ska varje dag ge uppmuntrande respons till barnen om deras styrkor och om områden som de behöver utveckla. Den dokumentation som finns används så att alla barn kan observera sina framsteg. När barnen bli varse sin egen utveckling utvecklar de en positiv uppfattning om sig själva som lärande individer. Det är viktigt att vårdnadshavarna ofta får respons om sitt barns arbete, beteende och lärande, så att de för sin del kan stödja sitt barn.

Förskoleundervisningen ska utveckla barnens förutsättningar för självvärdering. Barnen ska uppmuntras att beskriva vad de tycker om i förskolan, vad de enligt egen åsikt lyckats med och vad de skulle vilja lära sig i fortsättningen. Läraren ska också uppmuntra barnen att fundera över hur gemensamma uppgifter lyckats. Självvärderingsförmågan som småningom utvecklas under barnens lärstig, utgör en del av förmågan att lära sig.

När barnet börjar i första klass är det viktigt att läraren har tillgång till nödvändiga uppgifter om varje barns arbete, växande och lärande i förskolan. Det förutsätter samarbete mellan förskolan, skolpersonalen, vårdnadshavarna och barnen. Vid överföringen av information kan dokument som beskriver barnets framsteg i förskolan och den eventuella planen för lärande eller IP som utarbetats i förskolan utnyttjas. Anordnaren av förskoleundervisning bär ansvar för att utveckla fungerande praxis för övergångarna. Vid överföring av information ska gällande föreskrifter iakttas.

Ett villkor för att kunna upprätthålla och utveckla kvaliteten på förskoleundervisningen är att undervisningspersonalen målmedvetet genomför självvärdering. Lärarna ska använda utvärderingsinformation och dokumentation om barnens växande och lärande för pedagogisk planering och för att utveckla förskoleundervisningen. Respons från barnen och vårdnadshavarna ska beaktas för att utveckla verksamheten.

När läsåret avslutas ges barnen ett intyg över deltagande i förskoleundervisningen. I intyget antecknas intygets namn, vem som ordnat förskoleundervisningen, skolans/daghemmets namn, barnets namn och personbeteckning samt datum för när intyget ges. På betygen skall finnas en anteckning om att de är utformade i enlighet med de grunder för förskoleundervisningens läroplan som Utbildningsstyrelsen fastställt 22.12.2014. Intyget kan innehålla en allmän beskrivning av förskoleundervisningen. Intyget ska inte innehålla beskrivningar av barnets personlighet, lärande eller arbetssätt.

4.3 Gemensamma mål för undervisningen förverkligas genom lärområden

Undervisningen i förskolan ska vara helhetskapande och bestå av lärområden av olika omfattning som genomförs på olika sätt. Lärområdena ska genomföras utgående från barnens intressen och de gemensamma mål för undervisningen som beskrivs i detta kapitel. De gemensamma målen baserar sig på mål inom olika kunskaps- och färdighetsområden som är väsentliga i förskolan och på målen för mångsidig kompetens. De gemensamma målen är mål som ska styra lärarens arbete.

Målet för undervisning som genomförs som lärområden är att stödja barnets växande och välbefinnande samt att erbjuda dem en mångsidig grund för sin kompetensutveckling. Leken och andra för barn naturliga sätt att arbeta och lära sig ska ligga som grund för lärande och all verksamhet. Hur lång tid som används för varje lärområde och hur de genomförs varierar beroende på ämnesområdet, situationen och på hur barnens lärande framskrider. Barnen ska under lärarens ledning delta i planeringen av lärområdena och i utvärderingen av genomförandet. Det är viktigt att alla barn har möjlighet att lära sig och de får arbeta i egen takt och utveckla sina färdigheter i mångsidiga lärmiljöer i växelverkan med andra barn, läraren och den övriga personalen. Syftet med lärområdena är att erbjuda barnen nya och inspirerande lärupplevelser och möjligheter att arbeta med uppgifter som innehåller lämpliga utmaningar i lärandet. Barnens olika behov av stöd ska beaktas i undervisningen och barnen ska ges tillräckligt stöd genast när behov uppstår.

De gemensamma mål för undervisningen som beskrivs i detta kapitel är uppdelade i fem helheter. Varje helhet innehåller mål som har både didaktiska och pedagogiska syften som hör samman med varandra. När man skapar förskoleundervisningens lärområden ska målen och innehållet i helheterna kombineras på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.

Figur 1. Att skapa lärområden

 

Mina många uttrycksformer

Barnens inlärningsförutsättningar, sociala färdigheter och positiva självbild stärks när de lär sig att strukturera omvärlden. Den förmågan utvecklas när barnen får utforska, tolka och öva att uttrycka sig och världen på olika sätt. Det stödjer också utvecklingen av deras koncentrations- och självregleringsförmåga. Förskoleundervisningen uppdrag är att utveckla barnens uttrycksförmåga genom träning av grundläggande färdigheter i att uttrycka sig genom musik, bildkonst, slöjd samt verbalt och kroppsligt. När barnen får bekanta sig med olika kultur- och uttrycksformer stärks deras förmåga att delta och påverka och multilitteraciteten utvecklas. Användningen av olika uttrycksformer i förskolans vardag och fest ger möjligheter att lyfta fram den kulturella mångfalden och glädjas över den.

Allmänna mål för undervisningen inom denna helhet

I förskoleundervisningen ska barnen uppmuntras och stödjas i att använda olika uttrycksformer. Undervisningen ska planeras så att barnen får upplevelser av konst och erfarenheter av en kreativ process bestående av planering, genomförande och utvärdering. Verksamheten ska utgå från barnens förnimmelser, iakttagelser och upplevelser. Barnen ska uppmuntras att berätta om sina idéer, sitt arbete och om sina olika erfarenheter i anknytning till dem.  Slutprodukterna granskas tillsammans och de gemensamma produkterna ska synas i lärmiljöerna. När barnen uttrycker sig och när arbetet dokumenteras ska det finnas tillgång till många olika slags material, verktyg och redskap. Kulturutbudet och lärmiljöerna i den närmaste omgivningen ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen.

Detaljerade mål

Den musikaliska verksamheten i förskolan ska vara mångsidig och multisensorisk. Målet är att stärka barnens musikintresse och förhållande till musiken. Barnen ska ges möjlighet att upptäcka sina egna musikaliska färdigheter med hjälp av sång, dans, rörelser och genom att spela och skapa egen musik. Barnen ska få lära sig sånger och bekanta sig med olika musikstilar och instrument.  Man leker, experimenterar och improviserar med musik. Tillsammans med barnen iakttar man ljudnivå, ljudlängd, ljudstyrka och klangfärger i det musikaliska utövandet. Undervisningen ska ge barnen erfarenheter av att tillsammans göra musik.

I förskoleundervisningen ska barnen öva sig att slöjda och att använda olika arbetsredskap. Barnens intresse för slöjd ska väckas. Barnen får pröva på att använda både hårda och mjuka material och lära sig de tekniker och basfärdigheter som behövs i användningen. De ska uppmuntras att planera och skapa olika slöjdarbeten tillsammans med andra inom ramen för sin fantasi och sina färdigheter. Barnen ska också planera och tillverka ett mera omfattande slöjdarbete under lärarens handledning. Lokala hantverkstraditioner eller traditioner som anknyter till barnens bakgrund kan utnyttjas i arbetet.

Utvecklingen av barnens visuella tänkande och visuella uttryck ska stödjas i förskoleundervisningen genom att barnen får skapa, tolka och bedöma olika bilder. Undervisningsinnehållet planeras utgående från barnens erfarenhetsvärld och intressen. Barnen ska uppmuntras att skapa bilder på olika sätt, med olika verktyg och material. Förmågan att skapa bilder tränas multisensoriskt, till exempel genom att måla, bygga och skapa mediepresentationer. Utöver de bilder barnen själva producerar ska man också tillsammans studera konstverk, mediebilder, formgivning av föremål och olika objekt i naturen och den byggda miljön. Barnen ska uppmuntras att tolka och beskriva sina tankar om de visuella budskapen. Bilder granskas med avseende på till exempel färg, form, material, upphovsman, i vilket sammanhang bilderna visas och vilka känslor de framkallar.

Barnen ska uppmuntras att uttrycka sig muntligt och kroppsligt med hjälp av lek och olika övningar. Målet är att barnen får erfarenheter av hur man kan leka och kommunicera på olika sätt med språket och kroppen. Barnens fantasier, upplevelser och iakttagelser bearbetas gemensamt med hjälp av olika uttrycksformer. Ramsor, dikter och barnlitteratur utnyttjas i undervisningen. Barnen ska få erfarenheter både av att uttrycka sig spontant och av gemensamt planerade processer. Som uttrycksformer kan användas dramaverksamhet, ordkonst eller dans.

Språkets rika värld

Språket är för barnen både ett föremål och ett verktyg för lärandet. I förskoleåldern blir språket allt mera ett verktyg för tänkande, uttryck och kommunikation, som barnen använder för att strukturera sin vardag och forma sin världsbild. Förskoleundervisningen uppdrag är att stödja utvecklingen av barnens språkliga färdigheter från en allmän uppfattning om språkets betydelse mot en mera detaljerad förståelse av språkets strukturer och form. Det centrala är att väcka barnens intresse och nyfikenhet för talat språk och för att läsa och skriva. Språkexempel och positiv respons har stor betydelse för lärandet. Att tolka och producera olika slags texter muntligt och med hjälp av olika kommunikationsmedel är en del av den multilitteracitet och den mångsidiga kompetens i informations- och kommunikationsteknik som småningom utvecklas. Barnens språkliga och kulturella mångfald ska uppmärksammas och respekteras och dess kontinuitet stödjas i förskoleundervisningen. Att ge akt på olika språk stödjer språkmedvetenheten och utvecklingen av mångsidig kompetens med avseende på kulturella färdigheter och kommunikationsförmåga.

Allmänna mål för undervisningen inom denna helhet

Målet i förskoleundervisningen är att främja barnens språkliga utveckling och kommunikations- färdigheter samt stärka deras intresse för språk och kultur. Utvecklingen av barnens språkliga medvetenhet främjas av språklekar och -ramsor och genom att barnen får bekanta sig med talat och skrivet språk på ett mångsidigt sätt. Barnens begynnande läs- och skrivfärdighet ska stödjas med hjälp av lekar och aktiverande övningar. Undervisningen och lärmiljöerna ska planeras så att de ger barnen goda möjligheter att iaktta, utforska och experimentera med talat och skrivet språk och att bredda sitt ordförråd. Utöver undervisningsspråket ska man i förskoleundervisningen också uppmärksamma andra språk. Det är viktigt att barn som har ett annat modersmål än undervisningsspråket får mycket stöd så att deras kunskaper i undervisningsspråket utvecklas och att de samtidigt upplever att de språk de talar hemma är viktiga och värdefulla.

Detaljerade mål

Utvecklingen av barnens kunskaper i svenska/finska/samiska/teckenspråk ska stödjas på olika sätt i förskoleundervisningen. Undervisningen ska ge barnen möjligheter att öva sig att lyssna och tala i olika situationer. De ska uppmuntras att berätta och diskutera, att leva sig in i, förstå och minnas det de hör. Tillsammans med läraren funderarar barnen över ords betydelse och leker med ord. Gemensamma diskussioner utvecklar barnens förmåga att fråga, dra slutsatser och bedöma det de hör. Barnen ska inspireras att skapa berättelser och ges möjlighet att öva sig genom till exempel drama, egna berättelser och sagor, även digitala. Barnen ska få lyssna till olika texter och diskutera dem tillsammans. Det hjälper dem att förstå betydelsen av att läsa. Lärarens exempel och olika övningar ger barnen erfarenheter av hur tal kan omvandlas till skrivet språk och skrivet språk till tal. Man undersöker tillsammans skrivet och talat språk. Barnen ska göras uppmärksamma på att talet kan indelas i mindre enheter, såsom ord, stavelser och ljud. Utvecklingen av barnens begynnande läsfärdighet ska stödjas genom att de ges möjligheter att skriva på ett lekfullt sätt och att producera egna texter med hjälp av digitala verkstyg. Barnen ska inspireras att tillsammans och på egen hand känna igen och producera bokstäver, ord och texter på olika sätt utgående från sin förmåga och sitt intresse i för dem relevanta sammanhang. Barnlitteratur ska användas på ett mångsidigt sätt i undervisningen. Barnen ska uppmuntras att undersöka och läsa olika slags texter enligt sin förmåga och att berätta eller på olika sätt uttrycka vad de hört eller läst. Utvecklingen av barnens finmotorik och barnens förmåga att gestalta rum och riktningar ska stödjas med hjälp av olika lekar och övningar. Barnen ska lära sig ett ändamålsenligt penngrepp och att använda tangentbord och andra digitala verktyg för sitt skrivande.

I förskoleundervisningen ska man tillsammans iaktta olika språk för att stödja barnens språkliga färdigheter. I synnerhet granskas de språk som talas i barngruppen och i närmiljön. På det viset stöds barnens språkmedvetenhet och utvecklingen av de egna språkliga och kulturella identiteterna. Samtidigt väcker man barnens intresse för både rikedomen och det intressanta med olika språk och kulturer i omvärlden. I undervisningen kan till exempel sånger, lekar och tecken på olika språk användas.

 

Jag och vår gemenskap

När barnen växer blir deras revir större. Utöver det egna hemmets traditioner, regler, värderingar och synsätt möter barnen också andra sätt att tänka och handla. Förskoleundervisningens uppdrag är att stärka barnens förmåga att förstå och komma till rätta i ett pluralistiskt samhälle. Ämnet behandlas ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv samt ur ett etiskt och livsåskådningsmässigt perspektiv. Genom att fundera över närmiljöns historia och aktuella frågor riktas barnens intresse mot samhällsfrågor. Att reflektera över etiska val i vardagen, utveckla sina emotionella färdigheter och att träna konstruktivt beteende stärker barnens sociala färdigheter. Att bekanta sig med seder och bruk, religioner och andra åskådningar i närmiljön i kombination med andra övergripande mål stödjer utvecklingen av barnens kulturella och sociala färdigheter samt mångsidig kompetens med avseende på tänkande och lärande. Förskolan ska samarbeta med vårdnadshavarna och vara lyhörd för varje familjs bakgrund, synsätt och värderingar.

Allmänna mål för undervisningen inom denna helhet

Målet är att stärka barnens intresse för samhällelig verksamhet, i synnerhet i närmiljön, och att stärka barnens delaktighet i sin verksamhetsmiljö. Barnen ska göras uppmärksamma på nuet och ges möjligheter att leva sig in i händelser och situationer i det förflutna. Undervisningen ska stödja barnens förmåga till etiskt bemötande och tänkande samt utvecklingen av emotionella färdigheter. Under lärarens ledning ska barnen bekanta sig såväl med sin egen som med andra åskådningar och religioner som finns representerade i den egna barngruppen eller i närmiljön, och med seder och bruk som kännetecknar dem­. Barnen ska uppmuntras att fråga och ges utrymme att fundera och undra. Lämpliga arbetssätt är diskussioner och metoder som ger barnen möjlighet att leva sig in i olika situationer.

Detaljerade mål

Tillsammans med barnen bekantar man sig med en person eller ett objekt i närmiljön ur ett historiskt perspektiv. Ämnet behandlas på ett åskådligt sätt genom att använda flera sinnen och olika uttrycksformer. Också andra historiska händelser, personer, kulturer och kulturarv som intresserar barnen kan tas upp i undervisningen. Som informationskällor kan man använda personer, föremål och platser i den närmaste omgivningen samt vårdnadshavarnas sakkunskap om sitt eget kulturarv. Också olika festtraditioner, berättelser, traditionella lekar och sånger kan användas i undervisningen.

Barnens intresse för samhällsfrågor ska väckas med hjälp av diskussioner om aktuella frågor i närmiljön och samhället som intresserar barnen. Tillsammans med barnen bekantar man sig med medier och prövar att producera media på ett lekfullt sätt. Tillsammans med barnen diskuterar man och ifrågasätter sanningenligheten i medieutbudet. I undervisningen bekantar man sig med barnens rättigheter utgående från FN:s konvention om barnets rättigheter. Regler för förskolegruppen skapas och utvecklas tillsammans med barnen. Samtidigt lär man barnen att förstå att reglerna i samhället är avtal mellan människor. Närmiljön utnyttjas så att barnen har möjlighet att på riktigt delta och påverka.

Förskoleundervisningen ska innehålla gemensam etisk fostran. Den ska kopplas till barnens vardag och verkliga situationer som är förknippade med känslor och etiska val. Barnen ska få hjälp med att lära sig identifiera sina känslor, handla vänligt och ansvarsfullt och att lösa konfliktsituationer som uppstår mellan barnen på ett konstruktivt sätt. Tillsammans med barnen funderar man över vänskap och respekt för andra, glädje och rädsla, könsrelaterade antaganden och hur man skiljer mellan rätt och fel. Naturliga arbetssätt för etisk fostran är förutom gemensamma diskussioner till exempel rollekar, sagor och medieberättelser. Undervisningsmaterial och -program som utarbetats för att främja barns sociala och emotionella färdigheter utnyttjas i undervisningen.

Inom åskådningsfostran bekantar man sig tillsammans med de religioner och åskådningar som förekommer i barngruppen. Åskådningar som inte har någon religiös anknytning granskas vid sidan av­ övriga åskådningar. Åskådningsfostran kopplas ihop med vardagliga företeelser, fester och aktuella händelser som har religiös eller konfessionell innebörd. Målet är att hjälpa barnen att förstå och respektera både sina egna och andra barns och familjers olika konfessionella traditioner och sedvänjor samt uppfattningar som hänger ihop med dem. Barnen ska uppmuntras att fundera över olika livsfrågor i samverkan med andra. Samtidigt stärks deras förmåga att förstå ord och begrepp som anknyter till religioner och åskådningar. I undervisningen kan man dra nytta av exempelvis besök av gäster och evenemang i närmiljön.

 

 

Jag utforskar min omgivning

Barnens omvärld – den närbelägna naturen och den byggda miljön samt de övriga lärmiljöerna i förskolan – erbjuder gott om material för barnens lärande. När det gäller träning av barnens matematiska färdigheter och teknologi- och miljöfostran är det är särskilt viktigt att undervisningen knyts till barnens erfarenhetsvärld och omvärld. Att strukturera och beskriva sina iakttagelser, upplevelser och kunskaper som gäller omvärlden hjälper barnen att utvecklas som tänkande och lärande individer. Utveckling av förmågan att benämna saker och att förstå och använda olika begrepp främjar barnens multilitteracitet. Förskoleundervisningens uppdrag är att stödja utvecklingen av barnens matematiska tänkande och intresse för matematik. Den ska också stärka barnens naturkännedom och förhållande till naturen och göra dem bekanta med vardagsteknik. I förskolan bekantar sig barnen med undersökande lärande genom att iaktta och utforska omgivningen och genom att experimentera och dra slutsatser.

Allmänna mål för undervisningen inom denna helhet

Förskoleundervisningen ska stärka grunden för barnens matematiska tänkande och för matematiskt lärande. Barnen ska uppmuntras att upptäcka matematiken i vardagen och omgivningen. Undervisningen ska ge möjligheter att utveckla förståelse för begreppen tal, förändring och tid samt nivå och rymd och att utveckla mätkunskaper. Målet för undervisningen är att erbjuda barn som befinner sig i olika stadier av det matematiska tänkandet glädje över insikt och lärande. Undervisningen ska omfatta iakttagelser i naturen. Utvecklingen av barnens känsla för miljön och deras förhållande till naturen stöds genom att barnen får röra sig i naturen och utforska den. Barnen ska också uppmuntras att iaktta hurudan teknik som finns i omgivningen och att testa egna lösningar. Man bekantar sig med undersökande arbetssätt i undervisningen. Barnen ska uppmuntras att ställa frågor och att gemensamt söka svar på dem. Barnen ska lära sig att jämföra, klassificera och sortera information utgående från observationer eller mätningar. De ska uppmuntras att dra slutsatser och hitta lösningar på vardagliga problem och att testa olika lösningar. I undervisningen ska barnen öva sig att dokumentera med olika verktyg och att presentera resultat på olika sätt.

Detaljerade mål

Barnen sporras att utveckla sina matematiska färdigheter med hjälp av aktiverande övningar, genom lek och med hjälp av olika sinnen i olika lärmiljöer. I undervisningen bekantar man sig tillsammans med matematiken och dess delområden på ett åskådligt sätt.                                                                                   Barnen ska uppmuntras att fundera över och beskriva sina matematiska observationer i olika vardagliga situationer med hjälp av att läraren beskriver och sätter ord på företeelserna. Barnen ska få öva sig att presentera sina observationer med hjälp av bilder och olika redskap. Undervisningen planeras så att barnen har gott om möjligheter att klassificera, jämföra och rangordna saker och ting och att hitta och skapa lagbundenheter. Undervisningen ska även omfatta lekar och uppgifter som utvecklar minnet. Barnen ska också uppmuntras att dra slutsatser och söka lösningar på problemlösningsuppgifter som anknyter till omvärlden. Utvecklingen av barnens taluppfattning ska mångsidigt stödjas genom lek och övningar. Barnen ska uppmuntras att observera antal i omgivningen och att enligt sin förmåga kombinera dem med motsvarande räkneord och siffersymboler. Antalen jämförs och förändringen av antal undersöks med hjälp av praktiska exempel. Undervisningen ska i synnerhet fästa vikt vid utvecklingen av barnens förmåga att se och räkna upp talföljder. Barnens förmåga att uppfatta nivå och läge ska stödjas genom olika övningar. Barnen ska till exempel med hjälp av rörelselekar uppmuntras att undersöka och testa två- och tredimensionalitet och lära sig plats- och jämförelsebegrepp, såsom framför, uppe och varannan. För att stärka barnens geometriska tänkande ges barnen möjligheter att bygga, pyssla och modellera. Under lärarens ledning får barnen bekanta sig med former i omgivningen och öva sig att benämna dem. I förskoleundervisningen ska barnen pröva på att mäta både med kroppen och med olika redskap. I undervisningen tränas tidsbegrepp såsom ibland, i går och i morse. Man funderar tillsammans på tidsföljder till exempel genom att observera dygnstider. I undervisningen ska bland annat lekar, spel och berättelser samt informations- och kommunikationsteknik utnyttjas.

Miljöfostran i förskoleundervisningen ska ge barnen naturupplevelser och möjlighet att utforska och bekanta sig med växter, djur och naturfenomen. Omgivningen iakttas med olika sinnen och med hjälp av audiovisuella hjälpmedel. Undervisningen kan också innehålla mindre experiment. Man diskuterar observationerna och övar sig att klassificera information från sina observationer. Samtidigt övar barnen sig att använda begrepp som anknyter till naturen, att dra slutsatser och funderar över orsakssammanhang. Barnens kunskap om naturen utnyttjas i undervisningen. Man övar tillsammans att skaffa information om sådant som intresserar barnen. Man bekantar sig med naturskydd i undervisningen för att lägga grund för en hållbar livsstil. Barnen ska lära sig att värna om sin miljö och trivseln i miljön.

Man ger tillsammans med barnen akt på tekniska lösningar i vardagen, deras egenskaper och hur de fungerar. I undervisningen framhålls att teknik är resultatet av människans kreativitet. Barnen får bekanta sig med teknik genom att hitta på, pyssla och själva bygga olika konstruktioner och lösningar med olika material. Barnen ska uppmuntras att beskriva sina lösningar. Utöver redskapen i lärmiljöerna kan man till exempel använda barnens egna leksaker i undervisningen och fundera över hur de fungerar.

Jag växer och utvecklas

Förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen ingår i den mångsidiga kompetens som är målet för förskoleundervisningen. Barnen behöver erfarenheter, information och reflektion för att småningom utveckla uppskattning för och färdigheter inom detta område. I förskoleundervisningen närmar man sig denna uppgift ur motions-, kost-, konsument-, hälso- och säkerhetsperspektiv. Förskoleundervisningens uppdrag är att lägga grunden för en livsstil som värnar om hälsa, välbefinnande och motion samt att utveckla barnens hälso- och säkerhetskompetens. Vidare ska förskoleundervisningen främja kost-, konsumtions och hygienvanor som hör samman med en hållbar livsstil. 

Allmänna mål för undervisningen inom denna helhet

Barnen ska få mångsidiga erfarenheter av motion och börja förstå sambandet mellan motion, välbefinnande och hälsa. Undervisningen ska ge barnen möjligheter att utveckla sina motoriska och sociala färdigheter. Särskild vikt ska fästas vid att utveckla de perceptionsmotoriska färdigheterna som är viktiga med tanke på barnens allmänna inlärningsförutsättningar. Tillsammans med barnen bekantar man sig med hälsosam kost och funderar över dess betydelse. Barnen får lära sig måttlig konsumtion. Undervisningen ska ta upp hälsorelaterade faktorer och stödja barnens förmåga att sköta sin hälsa. Barnen ska få information om hur man rör sig tryggt i närmiljön och i lärmiljöerna i förskolan.

Detaljerade mål

Målet i förskoleundervisningen är att inspirera barnen att röra på sig på många olika sätt och känna glädje över att röra på sig. Med hjälp av motion och lekar utvecklas barnens förmåga att fungera tillsammans med andra. Samtidigt stärks deras kroppskontroll och förmågan att uppfatta sin kropp och dess olika delar i förhållande till det omgivande rummet, den använda tiden och kraften. Utöver handledd motion ska barnen också varje dag ges möjligheter att frivilligt röra på sig både inomhus och utomhus. I samarbete med vårdnadshavarna ska barnen sporras att motionera också på fritiden i olika lokaler och i olika förhållanden utomhus. Grundläggande motoriska färdigheter som behövs i vardagen tränas mångsidigt och regelbundet i olika miljöer i förskoleundervisningen. Sådana färdigheter är balans- och rörelseförmåga och förmåga att hantera redskap. Barnen får träna balans med hjälp av lekar där de övar att bromsa och finta eller genom att leka på en teknikbana. Rörelseförmågan främjas genom övningar där barnen ska rulla, klättra, springa och hoppa. Förmågan att hantera redskap tränas genom att barnen får knuffa och dra och använda olika redskap och bollar på olika sätt. Barnen ska dessutom inspireras att träna sin finmotorik med hjälp av till exempel spel och lekar som utvecklar fingerfärdighet och precision. Målet är att undervisningen ger alla barn möjligheter att delta och att lyckas och att den stödjer barnens välbefinnande och funktionsförmåga.

I förskoleundervisningen ska måltidssituationen utnyttjas som en hälsofrämjande lärmiljö som utvecklar barnens kunskaper om mat. Måltidssituationerna görs så trivsamma som möjligt och barnen får lära sig ett gott bordsskick. Utöver den finländska matkulturen och de finländska sederna, bekantar man sig även med någon annan matkultur genom att utnyttja hemmens sakkunskap.                                                                      Man ska tillsammans med barnen undersöka reklam som riktas till barnen och fundera över betydelsen av måttlig konsumtion. Till exempel tolkningar av konsumtion och reklam som kommer till uttryck i barnens lekar och teckningar kan fungera som grund för konsumentfostran i förskolan.

Barnen får lära sig förstå betydelsen av att röra på sig, att vila och att ha goda människorelationer för välbefinnandet och hälsan. Tillsammans med barnen funderar man över hälsa och sjukdomar och orsakerna till dem samt över människans möjligheter att påverka sin fysiska hälsa och sitt psykiska välbefinnande. Man diskuterar goda människorelationer och vilken betydelse de har för det psykiska välbefinnandet. Barnen övar i vardagliga situationer att umgås med kompisar, ta hänsyn till andra, identifiera och behärska känslor. Tillsammans med barnen diskuterar man sömn och motion och funderar över hur de inverkar på att man varje dag är pigg och mår bra. I undervisningen ska man söka information om hygien och som en del av vardagen i förskolan övas grundläggande färdigheter i anslutning till hygien.

Barnen ska i förskolan få information om sin rätt till ett tryggt liv, respektfullt bemötande och integritet. Man ger tillsammans akt på och funderar över de vanligaste fysiska och psykiska risksituationerna i vardagen och i lärmiljöerna i förskolan. Målet är att stödja barnens känsla av trygghet och säkerhet, lära dem att be om och söka hjälp vid behov och att handla tryggt i de vanligaste vardagliga situationerna. Barnen ska uppmuntras att be om hjälp av en vuxen i problemsituationer i förskolan och om de upplever mobbning samt att berätta om sina bekymmer. I undervisningen tränas reglerna för hur man rör sig i trafiken och vistas tryggt i informations- och kommunikationstekniska miljöer på ett för åldern lämpligt sätt.

4.4 Specifika frågor angående språk och kultur

All förskoleundervisning ska följa samma allmänna mål för fostran och lärande som fastställs i grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Barnens varierande språkliga och kulturella bakgrund och färdigheter ska beaktas i förskoleundervisningen. Förskoleundervisningens mål är att stödja utvecklingen av varje barns språkliga och kulturella identiteter och lära barnen att respektera olika språk och kulturer. Ett särskilt mål är att stödja språkfärdigheterna hos två- och flerspråkiga barn.

Enligt lagen om grundläggande utbildningen är undervisningsspråket i förskoleundervisningen svenska eller finska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, romani eller teckenspråk. Undervisningsspråket kan också vara något annat språk, om det inte äventyrar möjligheterna att uppnå målen i läroplansgrunderna. I en särskild grupp kan förskoleundervisningen huvudsakligen eller helt ges på ett annat språk. Informationen till vårdnadshavarna och olika centrala dokument ska finnas tillgängliga på undervisningsspråket enligt vad som fastställs i lagen om grundläggande utbildning.

Annan språklig och kulturell bakgrund i förskoleundervisningen

Förskoleundervisningen för samiska barn har som särskilt mål att stärka barnens samiska identitet och kunskap om sin kultur och ge barnen möjlighet att tillägna sig samiska traditioner. Man kan i undervisningen dra nytta av närmiljön och samarbeta med vårdnadshavarna och det samiska samfundet. Förskoleundervisningen kan ordnas på samiska eller som tvåspråkig språkbadsundervisning.

När förskoleundervisningen ges på något av de tre samiska språken, är dess särskilda mål att stärka förmågan att förstå och använda samiska. Målet är att öka barnens förmåga att komma till rätta i samisk miljö, att lära sig samiska och att lära sig på samiska.

Det särskilda målet för förskoleundervisningen för romska barn är att stärka barnens identitetsutveckling och kännedom om sin historia och kultur. Utöver det ska tvåspråkighet stödjas i samarbete med barnens familjer. Barnen ska i mån av möjlighet ges undervisning i romani. I undervisningen i romani ska barnen bekanta sig med det romska språket och den romska kulturen, deras ordförråd utvidgas och de ska uppmuntras att använda språket i olika kommunikationssituationer.

Förskoleundervisning för teckenspråkiga barn genomförs i första hand i en skild grupp för teckenspråkiga eller i en blandad grupp, som består av teckenspråkiga barn och barn som använder talat språk. Målet för förskoleundervisningen för teckenspråkiga är att stödja och stärka barnens språkliga och kulturella identitet genom att ge dem möjlighet att tillägna sig teckenspråk. Målet är också att stärka kunskaperna i det svenska eller finska teckenspråket och teckenförrådet samt att sporra barnen att använda teckenspråk och öka deras förmåga att komma till rätta i olika språkmiljöer.

I förskoleundervisningen ska barn med annat modersmål och flerspråkiga barn få stöd för sin språkutveckling och för utvecklingen av sin identitet och självkänsla. Utvecklingen av barnens kunskaper i svenska/finska ska främjas inom de olika delområdena av språkkunskap utgående från barnens behov och förutsättningar, både genom ledd verksamhet och i förskolans vardag. Separat undervisning i svenska/finska som andraspråk och undervisning i barnens eget/egna modersmål erbjuds i mån av möjlighet. Barn med invandrarbakgrund kan delta antingen i förskoleundervisning eller i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen eller i bådadera.

Förskoleundervisning på två språk

Målet för förskoleundervisning på två språk är att utnyttja barnens sensitiva period för tidig språkinlärning genom att erbjuda en mångsidigare språkfostran än i normal förskoleundervisning. Undervisningen ska erbjuda inspirerande språkinlärningssituationer som lägger grund för livslångt språklärande. Målet är att verksamheten i en flerspråkig miljö utvecklar barnens språkmedvetenhet. Barnens två- eller flerspråkiga språkidentitet ska stödjas och de ska ges möjlighet att använda och lära sig språken på ett aktiverande och lekfullt sätt. I förskoleundervisning som ordnas på ovannämnda sätt möts också olika kulturer som medvetet tas upp och diskuteras på ett naturligt sätt.

I mindre omfattande förskoleundervisning på två språk är målet att väcka barnens intresse och skapa en positiv attityd till språket. I omfattande förskoleundervisning på två språk är strävan att ge barnen färdigheter att komma till rätta i en tvåspråkig miljö och att förutom på undervisningsspråket också lära sig på ett annat språk.

Undervisning på två språk kan genomföras på många sätt. Gemensamt för alla sätt är att språken inte endast är föremål för undervisning och lärande, utan att de används i undervisningen av lärområdena och i förskolans vardag.

Omfattande förskoleundervisning på två språk

Tidigt fullständigt språkbad i de inhemska språken i förskoleundervisningen

Språkbad på svenska kan ordnas i finskspråkig förskoleundervisning och språkbad på finska kan ordnas i svenskspråkig förskoleundervisning. Utöver det kan språkbad på samiska ordnas i såväl finsk- som svenskspråkig förskoleundervisning. Tidigt fullständigt språkbad i de inhemska språken är ett program som börjar i förskoleundervisningen och fortsätter till den grundläggande utbildningens slut. Undervisningsspråket i förskolan och i skolan och det andra inhemska språket eller samiska ska bilda en helhet. Förskoleundervisningen ska huvudsakligen ske på språkbadsspråket. Utvecklingen av barnens modersmål ska stödjas i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna. Språkbadsläraren ska konsekvent använda enbart språkbadsspråket. Barnen ska sporras att använda språkbadsspråket mångsidigt, men de ska ha möjlighet att bli förstådda också på sitt modersmål. Barnen ska uppmuntras att bekanta sig med både undervisningsspråkets kultur och kulturen i det andra inhemska språket eller samisk kultur. Målet med språkbad i de inhemska språken är att ge barnen färdigheter att fortsätta studera på både undervisningsspråket och det andra inhemska språket eller samiska. Genom samarbete mellan förskolan och den framtida språkbadsskolan säkerställs att skolan har tillräcklig information om i vilket stadium av språkutvecklingen de barn som börjar skolan befinner sig i.

Annan omfattande förskoleundervisning på två språk

I annan omfattande förskoleundervisning på två språk genomförs en del (minst 25 %) av verksamheten på något annat språk än de undervisningsspråk som fastställs i lagen om grundläggande utbildning. Språket i fråga kan vara modersmål för en del av barnen. Verksamheten ska planeras så att olika språkgrupper får behövligt stöd för sitt lärande. Det kan också finnas barn i gruppen, vars modersmål är något annat än de språk som används i undervisningen. Sådana barn hänvisas i allmänhet till förberedande undervisning, om sådan finns.

I förskoleundervisning på två språk ska verksamheten planeras så att undervisningen bildar en helhet, där bägge språken är närvarande och utvecklas gradvis som en följd av lärarens språkbruk och barnens aktiviteter. Om möjligt använder var och en lärare endast ett av de båda språken aktivt. Barnen ska sporras att använda språken mångsidigt. Barnen får också bekanta sig med de kulturer som anknyter till undervisningsspråken. Målet är att de får färdigheter att fortsätta studera på båda språken. Det här ställer krav på lärmiljöerna och förutsätter samarbete mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen då barnen övergår till den grundläggande utbildningen.

Mindre omfattande förskoleundervisning på två språk

Språkberikad förskoleundervisning

Med språkberikad förskoleundervisning avses här förskoleundervisning, där mindre än 25 % av verksamheten regelbundet och systematiskt ordnas på ett annat språk än de undervisningsspråk som fastställs i lagen om grundläggande utbildning. Språkberikad förskoleundervisning ger naturliga möjligheter att lyfta fram flerspråkighet och kulturell mångfald i förskolans vardag och verksamhetskultur. Målet är att barnen är både språkinlärare och språkanvändare. Målet kan vara att övergå till språkberikad, eller annan grundläggande utbildning på två språk.

4.5 Frågor som avgörs på lokal nivå

Mångsidiga arbetssätt

I den lokala läroplanen ska fastställas och beskrivas

·          de lokala principerna för val och användning av arbetssätt 

·          hur personalens självvärdering samt respons från vårdnadshavarna och barnen används för att utveckla arbetssätten.

Utvärdering som stöd för undervisningen och lärandet

I den lokala läroplanen preciseras de utvärderingsprinciper och -förfaranden som beskrivs i grunderna för förskoleundervisningens läroplan. I den lokala läroplanen ska ytterligare fastställas och beskrivas

·          överföringen av utvärderingsinformation då barnet övergår till grundläggande utbildning eller byter förskola

·          hur information som grundar sig på personalens självvärdering och barnens och vårdnadshavarnas respons används för att upprätthålla och utveckla kvaliteten på förskoleundervisningen

·          hurdant intyg över deltagande i förskoleundervisning som används.

Gemensamma mål för undervisningen och lärområden

De gemensamma målen för förskoleundervisningen ska bifogas till den lokala läroplanen för att säkerställa nationell enhetlighet. Därtill ska man i läroplanen beskriva hur barnens intressen beaktas i lärområdena. I den lokala läroplanen kan man precisera beskrivningen av de gemensamma målen.

Specifika frågor angående språk och kultur

Den lokala läroplanen ska ta hänsyn till att det i förskoleundervisningen kan finnas barn med annan språklig eller kulturell bakgrund. Läroplanen ska fastställa och beskriva undervisningen för olika språk- och kulturgrupper samt för undervisning på två språk och undervisning på främmande språk till den del det behövs för den lokala förskoleundervisningen.

Anordnaren av förskoleundervisning ska ge anvisningar om hur de eventuella enhetsspecifika läroplanerna för förskoleundervisningen ska preciseras, för att de nationella och lokala målen ska kunna nås.

Mångsidiga arbetssätt

Mångsidiga arbetssätt i olika gruppsituationer tillsammans med en vuxen ledare hjälper barnen att bli medvetna om sitt eget inlärningssätt samt iaktta sitt eget lärande. Det är viktigt att barnet får en positiv bild av sig själv som lärande individ. Mångsidigheten gör inlärningen rolig, och motiverar barnet till nya både styrda och självvalda läroupplevelser. Arbetsmetoderna bygger på lekfull åldersenlig verksamhet.

En god inlärningsmiljö innefattar bl.a. differentiering och olika arbetssätt som smågruppsverksamhet, grupparbeten och pararbeten. En god inlärningsmiljö innebär bland annat att redskapen är lätt tillgängliga, ändamålsenliga och inbjudande. Audiovisuella hjälpmedel och IKT används i undervisningen samt för att dokumentera verksamheten och barnens framsteg tillsammans med barnen på olika sätt. Den vuxne visar med sin egen inställning modell för olika inlärningsmetoder.

Verksamheten utvecklas ur den mångsidiga kompetensens synvinkel. Responsen från vårdnadshavarna och barnen insamlas t.ex. via samtal, på föräldramöten, genom intervjuer och enkäter.

Figur 2: En god inlärningsmiljö

Övergången hemifrån eller från tidigare småbarnsfostran till förskola och från förskola till skola är viktiga livsskeden för barn. En lyckad övergång främjar barnens välbefinnande och känsla av trygghet samt deras förutsättningar för växande och lärande. Praxis vid övergångsfaserna bör vara välplanerad. Det är viktigt att de lokala planerna för småbarnsfostran och grundläggande utbildning anger enhetliga riktlinjer för praxis vid övergångsfaserna. Förfarandena utvärderas och utvecklas i samarbete med personalen. Responsen från vårdnadshavare beaktas i utvecklingsarbetet.

Utbildningsanordnaren skapar sådan praxis för samarbete och informationsöverföring att barnens övergång hemifrån eller från tidigare småbarnsfostran till förskola och sedan vidare till grundläggande utbildning sker så flexibelt som möjligt och stöder deras växande och lärande. Målet är att all den information som är viktig med tanke på ordnandet av undervisningen, stödet för lärande samt elevvården överförs när barnet går över från en enhet till en annan eller från ett utbildningsstadium till ett annat. Vid övergångsfaserna till förskola eller grundläggande utbildning och särskilt då man beslutar om ett avvikande tidpunkt för skolstart, utnyttjar man tidigare och framtida lärares sakkunskap om hur barns växande och lärande framskrider och kan stödjas.

Då barnet börjar i förskola och sedan i grundskola, diskuterar personalen med barnet och vårdnadshavaren om målen för den begynnande undervisningen och dess uppgift samt om verksamhetskutymen inom undervisningen. Målet är att barnen och vårdnadshavarna ska bekanta sig med lärmiljöerna, verksamheten och personalen inom förskole- och nybörjarundervisningen redan innan undervisningen börjar. Informationsöverföringen från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen behandlas i avsnitt 3.3.

Föräldrarnas delaktighet vid utvecklandet av förskoleundervisningen upplevs som viktig. Fostrarna uppmuntrar vårdnadshavarna att aktivt ge respons på gruppens verksamhet (dagliga möten, responslåda). Olika samtal som regelbundet förs med vårdnadshavarna inom förskoleundervisningen utgör också tillfällen då man kan få och ge kommentarer. Småbarnsfostran ordnar dessutom möjlighet för vårdnadshavarna att ge respons på en bredare basis genom regelbundna enkäter (huvudstadsregionens kundenkät).

Förskolepersonalen utvärderar sin verksamhet genom att jämföra den med responsen från barnen och vårdnadshavarna samt studera hur gruppen uppnått de mål den satt upp (reflexion). Den här typen av utvärdering sker dagligen, och utifrån den information den ger ändrar pedagogerna verksamheten vid behov. Fostrarna deltar också i enheternas utvärderingar och individuella utvecklingssamtal. På basis av dessa utarbetar fostrarna sina egna utvecklingsplaner och bygger på sin kompetens genom fortbildning.

Modellen för intyg över deltagande bifogas.

Gemensamma mål för undervisningen samt lärområden

Mina många uttrycksformer

Inom förskoleundervisningen är olika konst- och kulturupplevelser en väsentlig del av barnets utveckling vad gäller kunskaper, färdigheter och känsloliv. Det är viktigt att uppmuntra barnet att upptäcka flera olika sätt att uttrycka sig på. Förskollärarens uppgift är att stödja varje barn i att arbeta långsiktigt och motiverat så att barnens koncentrationsförmåga, kreativa tänkande och inlärningsförmåga utvecklas.

De kreativa uttrycksformerna i förskolan stöder varje barns unika personlighet. Inom förskoleundervisningen betraktar vi den kreativitet som kommer från barnen själva som viktig, vilket innebär att barnens idéer och intressen är viktiga utgångspunkter för konstnärliga upplevelser och uttryck. Inom de kreativa uttrycksformerna betonar vi upplevelser, individualitet och upplevelsen som helhet, där barnet har möjlighet att använda alla sinnen. Det är väsentligt att stödja lekfullhet och uppkomsten av djupa känsloupplevelser så att barnets jaguppfattning, självkänsla och fantasi berikas. Ett enskilt barns förundran över vardagsfenomen kan utvecklas till ett föremål för kreativa uttryck för hela gruppen. Inom förskoleundervisningen behövs en trygg miljö för kreativa uttryck, där barnet har möjlighet att experimentera och upptäcka både ensamt och i grupp. Den pedagogiska personalen ansvarar för att visa barnen ett mångsidigt urval kreativa metoder och för att skapa möjligheter inom ramen för den dagliga verksamheten.

Ett gemensamt konstprojekt inom förskolegruppen uppmuntrar till ömsesidighet och till att utforska den omgivande världen tillsammans. När barnen upplever omvärlden och förundrar sig över den tillsammans byggs gruppkänslan upp, och samtidigt erbjuds barnen flera sätt att se på världen. Det är viktigt att uppfostra barnen att uppskatta både sina egna och andra barns uttryck för kreativitet. Delad glädje är dubbel glädje. Sådant som intresserar barnen kan behandlas i form av olika långa tema- och projektarbeten, där man på ett naturligt sätt kan ta med olika lärområden inom förskoleundervisningen och lekens värld. Detta fördjupar barnets inlärningsprocess samtidigt som barnets olika kunskaps- och färdighetsområden närmar sig varandra. Med rätt stöd kan förskoleundervisningens typiska tema- och projektarbeten göra det möjligt att gradvis bygga upp en mångsidig uttrycksförmåga. Den vuxnas roll är att stödja barnets kreativa uttryck och skapa en inspirerande inlärningsmiljö.

Inom förskoleundervisningen uppskattar vi och värnar om en mångsidig lärmiljö för kreativ uttrycksförmåga, där barnen får uppleva, upptäcka och uttrycka sig själva på många olika sätt. Lärmiljöns uppgift är att uppmuntra barnen till att kreativt utforska sin omgivning och uttrycka sig. Barnen bör varje dag ha tillgång till olika material och redskap för att uttrycka sig kreativt. Andra kulturtjänster nära och fjärran fungerar dessutom som viktiga inkörsportar till kultur och till världen omkring oss. Fostrarna har ansvaret för att bygga upp och upprätthålla en lärmiljö med kreativa aktiviteter, erbjuda barnen nya upplevelser och ta fasta på barnens tankar och idéer. Dokumentering utgör en central aspekt i den kreativa arbetsprocessen, och barnen ges tillfälle att med olika metoder beskriva och dokumentera sin inlärningsprocess. Samtidigt utvecklas och förstärks också förskolebarnets uppfattning om sig själv som lärande individ. Inom förskoleundervisningen utnyttjas även olika tekniska redskap för kreativt lärande. Barnen uppmuntras att använda olika kommunikationsredskap och medier i sitt kreativa arbete.

Språk och interaktion

Grankulla är en tvåspråkig stad där våra båda inhemska språk starkt är med i barnens vardag. Många av barnen i den svenskspråkiga förskoleundervisningen kommer från två- eller flerspråkiga familjer. Därför är det viktigt att satsa på det svenska språket.

Vi behöver språket för att kunna tänka och kunna uttrycka oss själva. De dagliga situationerna i förskolan erbjuder utmärkta möjligheter till att utveckla de språkliga färdigheterna

Vårt centrala mål är att berika barnets språk dvs. att väcka och öka barnets intresse för talat och skrivet språk.

Förskoleundervisningen ska med språkets hjälp utveckla barnets tänkande, sociala förmåga, känslor och interaktiva färdigheter samt själva inlärningsprocessen. På så sätt stärks barnets känsloliv, kreativitet och självkänsla. Som medlem i gruppen vänjer sig barnet att lyssna på både barn och vuxna, delta i diskussioner och vänta på sin egen tur.

Förskoleundervisningen ska lägga en grund för läs- och skrivinlärningen. Förutsättningen för att barn ska utveckla läs- och skrivfärdighet är mångsidiga talsituationer där får barnet bl.a. möjligheter att fråga, får svar, svara, lyssna, dra slutsatser och reflektera.

Barnen ska i förskoleundervisningen få bekanta sig med olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg, tjänster och spel. Barnens kommunikationsfärdigheter, färdighet att lära sig och deras begynnande skriv- och läsfärdighet ska stödjas med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.

Barnens språkliga utgångspunkter beaktas i förskoleundervisningen och finska/svenska som andraspråk stöds enligt huvudstadsregionens gemensamma verksamhetsmodell. I stadens alla daghem får barnen bekanta sig med finska (finskspråkiga daghem svenska) genom språkduschverksamhet.

Jag och vår gemenskap

Den vuxne är ett föredöme för barnen och skall ge plats åt olikheter och bygga upp en positiv atmosfär av förståelse och respekt.

Enligt Folkhälsan och Svaleryd (2002) visar forskningen att vuxna omedvetet bemöter barn på olika sätt beroende på kön. Bl.a. kroppsspråket, sättet att prata förändras hos vuxna, beroende på om de umgås med en pojke eller en flicka. Detta bemötande styr barnen till begränsade roller som påverkar deras möjligheter och utveckling. Vuxna ska bemöta barnen så att de får möjligheter till flera sätt att vara flicka eller pojke eller inte behöva identifiera sig med något av könen (Svaleryd, 2002). På så sätt utvidgar vi flickors och pojkars könsroller. Jämställdhet handlar om lika värde och att varje individ har rätt att utvecklas som den person som hon eller han är.  Det handlar också om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön.

I förskoleundervisningen i Grankulla bekantar vi oss tillsammans med vår egen och andra åskådningar och religioner som finns i den egna barngruppen eller i närmiljön. Avgörande är att de vuxna går med i barnens reflektioner och funderingar, utan att ge färdiga svar eller ta ställning. Atmosfären ska vara öppen, positiv och ärlig för att barnen ska våga ställa frågor och reflektera högt. När man funderar tillsammans, kommer olika synsätt fram och barnen lär sig att lyssna på andra och respektera andras tankar, samtidigt som de lär sig att det finns varierande synsätt. Vi betonar barnens delaktighet genom att utnyttja närmiljön, så att barnet har möjlighet att på riktigt delta och påverka. Samtidigt förverkligas barnens delaktighet.

En förutsättning för att empatin ska utvecklas är att barnen själv med sina känslor och behov respekteras – man kan respektera andra då man själv upplever att man blivit förstådd, hörd och uppskattad. Arbetssätten kan variera, men innehåller ofta diskussioner eller drama.

Vår näromgivning är rik på historisk information. Man kan tillsammans bekanta sig med författare, bildkonstnärer, arkitekter osv. Det handlar om att utforska sin egen gemenskap och sin egen plats i den. Den känsla av gemenskap och samhörighet som håller ihop generationer kallas också för kultur. Enligt Granberg (2001) kan man säga att begreppet kultur omfattar hela samhället, allt hör till vår kultur (mat, klädsel, traditioner, språk, litteratur, dans, musik, film, konst osv.) Till barnkultur hör också barnens eget skapande, som t.ex. lekar, rim, ramsor och sånger. I undervisningen används berättelser, traditionella lekar, sånger och drama samt material som böcker om Grankulla. Man kan även besöka betydelsefulla ställen som Stockmanns ruiner eller Glims.

Tillsammans med barnen görs regler för förskolan. Samtidigt lär man barnen att regler är avtal mellan människor också utanför förskolan. De vuxnas uppgift är att väcka barnens intresse för samhällsfrågor som t.ex. evenemang i närmiljön, val.

FN:s konvention om barnets rättigheter behandlas åldersenligt med barnen i förskolan. Exempel på artiklar som kan användas som diskussionsunderlag:

Artikel 1:

Ett barn är en människa under 18 år.

Artikel 2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 31

Barnet har rätt till lek, vila och fritid.

Förskolebarnen introduceras användningen av olika medier t.ex. tv, surfplattor och datorer. Samtidigt diskuteras ansvarsfull användning av medier och målsättningen är att väcka ett kritiskt tänkande t.ex. är allt sant som jag ser och läser.

Jag utforskar min omgivning

Det viktigaste målet i ämnesområdet matematik är att ge barnen en positiv attityd till matematik. Att upptäcka matematiska fenomen i vardagssituationer gör matematiken till en naturlig och konkret del av varje barns liv. Under förskoledagen klassificeras, jämförs och ordnas föremål, ämnen och fenomen i vardagliga situationer och därmed tränas matematiska färdigheter. För att utveckla tankeförmågan försöker man styra barnens uppmärksamhet på deras egen tankeprocess genom att uppmuntra dem att berätta vad de tänker eller hur de tänkte när de löste problemet. Barnen bekantar sig med olika matematiska begrepp som gäller bl.a. antal, mängd, tid och rum via lek, spel och uppgifter. Mångsidiga undervisningsmetoder och ‑material erbjuder alla barn möjligheter att lyckas. I varje förskola har barnen tillgång till pekplatta som används i pedagogiskt syfte både för att vänja barnen vid användning av verktyget och för att tillgången på material är rikt varierande.

genom lek, spel, olika övningar

bygga, konstruera, olika material

använda informations- och kommunikationsteknik

klassificera, jämföra, rangordna, mäta

uppmuntras att observera, beskriva och dra slutsatser

stöda taluppfattning

begrepp som omfattar nivå, plats, dimensionalitet

I förskolan ger den omgivande miljön och barnens vardag ständigt impulser till innehållet i verksamheten. Barnen iakttar olika fenomen som förekommer i närmiljön, i gruppen strävar man att tillsammans med barnen fundera var och hur man hittar svar på olika frågor.

Barnen använder olika slag av klossar och annat tillgängligt byggmaterial, t. ex förpackningar och naturmaterial, i sina lekar. Barnen uppmuntras att hitta lösningar till de problem som uppstår och formulera sina tankar kring problemlösningen.

observera omgivningen och där tekniska lösningar

hitta på, bygga konstruera

beskriva sina lösningar

använda barnens egna leksaker, hur fungerar de?

dokumentation och presentation?

I förskolan får barnen bekanta sig med sin närmiljö och uppleva naturen som en inspirerande plats för lek och forskning. I verksamheten riktas uppmärksamheten på det som väcker barnens intresse, den kunskap barnen har tas till vara och barnen får stöd och hjälp att söka den information som behövs.

I Grankulla finns mycket orörd natur och varje daghem har möjlighet att göra utflykter i naturen på nära håll. Naturutflykterna erbjuder inspiration till uppfinningsrikedom och kreativitet, barnen uppmuntras att fundera på orsakssammanhang och dra slutsatser. Barnet forskar, prövar, observerar och lär sig njuta av naturen och av att röra sig i den samt får uppleva den lugnande inverkan naturen har.

Då barnet lär sig uppskatta naturen väcks ett behov av att ta vara på sin omgivning och agera för att skydda den. I varje daghem fungerar en egen ekostödperson. I förskoleundervisningen får barnen handledning i naturskyddande hållbar konsumtion, återvinning och sortering samt energibesparing. Tanken är att alla kan vara med och påverka.

upplevelser

experiment

orsakssammanhang och slutsatser

barnets intresse, kunskap i fokus

värna om sin miljö, hållbar livsstil

Jag växer och utvecklas

En aktiv och inspirerande pedagog väcker barnens nyfikenhet till nya saker, så även till matens ursprung som nya smaker. Man gör bekantskap till sin egen och andras matkulturer genom att få smaka. T.ex. årstidsväxlingar med skördetider ger en bra möjlighet att reflektera matens ursprung.

Även om barnen ska vara delaktiga i diskussionen om en sund livsstil, ska pedagogen inspirera till lekar där barnen får uppleva med hela kroppen och alla sinnen. Målet är att barnen känner glädjen och inte nyttan

I Grankullas förskoleundervisning arbetar man enligt helhetsprincipen och ett integrerande arbetssätt iakttas i all verksamhet. Exempelvis under måltiderna beaktas ämnesområdena språk och interaktion, matematik, etik och livsåskådning samt natur och miljö. Under måltiderna får alla barn möjlighet att delta genom att både prata och lyssna. Matematiska färdigheter övas t.ex. vid hur många köttbullar man tar. Etisk fostran är att lära barnen att värdesätta maten och ta hänsyn till andra och att lära dem gott bordsskick. Miljö- och naturkunskap beaktas t.ex. när man funderar över matens ursprung. Barnen vägleds att själva ta sin mat, att ta en tillräcklig mängd både sallad och varm mat (fysisk hälsa), också behandling och återvinning av matrester diskuteras.

 

Figur 3. Integrerad måltid i förskoleundervisningen.

I förskoleundervisningen i Grankulla uppmuntras barnen att röra sig och ha roligt. Det är viktigt att de vuxna är engagerade och deltar själva i aktiviteterna. Genom att omforma inlärningsmiljön och utnyttja naturen ges barnen tillräckliga möjligheter till motion på under alla årstider såväl inomhus som utomhus. (Se motionsrekommendationer för förskoleverksamheten). I förskoleundervisningen i Grankulla ingår simskola som ordnas tillsammans med idrottsväsendet. Grupperna använder bollhallen, skridskoplanen, skidspår och stadens andra motionsanläggningar. Varje daghem har en motionsansvarig till vars uppgifter det hör att ordna olika evenemang, öka möjligheterna till motion och skaffa behövliga redskap.

Vårdnadshavarnas roll framhävs när det gäller att skapa tillräckliga motionsmöjligheter för barnen och familjerna sporras att motionera tillsammans. Betydelsen av vardagsmotion betonas. Målet är att alla barn får uppleva glädjen av att röra på sig. Föräldrarnas roll poängteras och familjerna uppmuntras till att motionera tillsammans. Vi diskuterar med föräldrarna om att komma till förskolan ur vardagsmotionens synvinkel. Som motpol till den aktiva vardagen behöver barnet också vila och avslappning.

Tack vare de korta sträckorna i Grankulla, har förskolebarnen goda möjligheter att öva sig fotgängares trafikregler.

Andra saker:

tredimensionell modell av tallriksmodellen

regelbunden handtvätt

ändamålsenlig klädsel och utrustning

Lekregler för trivsel görs tillsammans

pedagogen berättar vad som förväntas av barnen, man övar konkret olika saker genom t.ex. drama

Att barnen får individuellt utvärdera sin förskoledag, har man orkat lyssna, har man varit en god vän osv.(t.ex. en gång/vecka).

 Annan språklig och kulturell bakgrund i förskoleundervisningen

Förskoleundervisningen för barn med olika språklig och kulturell bakgrund sköts i enlighet med grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Antalet mångkulturella barn har ökat i Grankulla, och därför krävs att personalen fortlöpande skaffar sig kompletterande utbildning i ämnesområdet. Staden har godkänt ett program för integrationsfrämjande, vilket förpliktar alla sektorer att ta sitt ansvar för integreringen. Det är viktigt att stadens förvaltning följer läget; detta för att resurser för beaktande av mångkulturen ska kunna ökas flexibelt.

Förskoleundervisningen utgår från barnets kulturella bakgrund och modersmål. Vi uppmuntrar föräldrarna att stödja och förstärka dessa. Personalen förväntas ha god kulturell förståelse och respekt, när de möter olika barn och familjer i varierande situationer, och detta stöds bl.a. genom utbildning. För att finna samförstånd anlitar man tolkservice bl.a. då barnets plan för lärande görs upp och utvärderas samt på föräldramöten. Familjen måste kunna kommunicera på sitt eget språk särskilt när det gäller viktiga eller svåra frågor. Tolkservice är också en förmån och rättighet för personalen.

Förskoleundervisningen främjar integrationen för barn och familjer med en annan språklig och kulturell bakgrund och hjälper dem att lära känna den finländska kulturen och vårt samhälle. Personalen sätter sig in i barnets och familjens kultur, levnadsvanor och historia samt visar uppskattning för dem. De insatta delar med sig av sina kunskaper till den övriga gruppen, vilket synliggör barn med annan språklig och kulturell bakgrund och deras värderingar. Med små saker i vardagen kan man bidra till att barn med en annorlunda bakgrund får känna sig värdefulla. Man kan till exempel sjunga en sång på barnets eget språk när barnet fyller år. Familjens integrering och möjligheter att dels bli bekanta med vår kultur, dels föra fram sin egen kultur kan främjas till exempel genom att man bjuder in föräldrarna att bekanta sig med gruppens verksamhet.

Undervisning i barnets eget modersmål ordnas inte inom förskoleundervisningen. I daghemmen ges barnen undervisning i finska eller svenska som andra språk enligt barnets behov genom att undervisningen integreras i den dagliga förskoleundervisningen.

Undervisningen i finska som andra språk utgår från en verksamhetsmodell och ‑metod som har utvecklats inom Moniku-projektet i huvudstadsregionen. Varje daghem har en ansvarsperson för mångkultur, vars uppgift är att tillsammans med daghemsföreståndaren och personalen utveckla daghemmets rutiner i fostran av barn med annan språklig och kulturell bakgrund så att de motsvarar den gemensamma verksamhetsmodellen.

I Grankulla ges språkbad på svenska åt barn från finskspråkiga familjer i daghemmet Kielikylpy Grani språkbad.  I Grankulla inleds språkbadet senast då barnen är 5 år, ett år innan de börjar förskolan. Detta innebär att barnen då de kommer till förskolan redan har relativt goda språkkunskaper så att de kan delta i förskoleundervisning som inleds på hösten på språkbadsspråket.

Enligt språkbadsmetoden har föräldrarna en viktig uppgift i att stöda barnets språkutveckling på modersmålet. Goda kunskaper i modersmålet är en av de viktigaste kunskaperna: genom dem utvecklar barnet sin identitet, och modersmålet utgör grunden för att ta till sig och lära sig nya saker. Språkkunskaperna står i samband med barnets utveckling och lärande överlag.

I Grankulla finns inga tvåspråkiga förskolegrupper. Grankulla är en liten stad och kan därför inte erbjuda t.ex. undervisning i samiska för ett barn som skulle behöva det. Helsingfors har tagit ansvaret för undervisningen i samiska i huvudstadsregionen, och barn bosatta i Grankulla med samiska som modersmål har möjlighet att få förskoleplats i Helsingfors mot betalningsförbindelse.