5. Stöd för barnets växande och lärande

I grunderna för förskoleundervisningens läroplan används den i förskoleundervisningen lämpligare termen stöd för växande och lärande i stället för termen stöd för lärande och skolgång som används i lagen om grundläggande utbildning. Stödet för växande och lärande och elevvården som beskrivs i kapitel 6 ska bilda en helhet. I detta kapitel föreskrivs om stödet för lärande och skolgång som fastställs i lagen om grundläggande utbildning.

5.1 Principerna för stöd

                          

Barn som deltar i förskoleundervisning omfattas av stöd för växande och lärande enligt lagen om grundläggande utbildning. Enligt lagen har barnen rätt att få tillräckligt stöd genast när behov uppstår. Det finns tre nivåer av stöd för växande och lärande: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Stödformer som nämns i lagen om grundläggande utbildning är till exempel specialundervisning på deltid, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel. Stödformerna kan användas på alla nivåer av stöd, antingen enskilt eller samtidigt så att de kompletterar varandra. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och förändras enligt behovet av stöd. Stödet ska ges så länge, på den nivå och i den form som det behövs. Det är viktigt att behovet av stöd identifieras och att stöd för växande och lärande ges på ett tidigt stadium för att förhindra att problemen växer och blir mera komplicerade.

Stödet för växande och lärande ska ordnas utgående från såväl det enskilda barnets som barngruppens styrkor respektive inlärnings- och utvecklingsbehov. Det är viktigt att i förskolan se till att alla barn får uppleva att de lyckas i lärandet och som medlem i gruppen. Det stödjer barnens positiva uppfattning om sig själva. Mångsidig respons och information om lärandet ska metodiskt användas för att uppmuntra och handleda barnen. På det viset blir barnen medvetna om hur lärandet framskrider.

Stödet för växande och lärande innebär både lösningar som berör hela gruppen och lärmiljöerna samt lösningar som möter barnens individuella behov. Särskild vikt ska läggas vid att lärandet kan förflyta så obehindrat som möjligt och att inlärningssvårigheter förebyggs och upptäcks på ett tidigt stadium. Yrkesövergripande samarbete mellan lärarna, speciallärare, övrig förskolepersonal och andra sakkunniga har stor betydelse för att behovet av stöd ska upptäckas och när stödet planeras och genomförs. Vilka sakkunniga som ska delta i samarbetet avgörs från fall till fall.

Principen är att behovet av stöd ska bedömas och beslut om stöd enligt lagen om grundläggande utbildning fattas så fort som möjligt efter att förskoleundervisningen inletts. Ofta har barnets behov av stöd observerats redan innan förskoleundervisningen inletts. Samarbete mellan förskoleundervisningen, barnets tidigare småbarnspedagogik, rådgivningen och vårdnadshavarna bidrar till kontinuitet i barnets välbefinnande och lärande. Information om stödåtgärder som barnet eventuellt fått före förskolan ska utnyttjas i förskoleundervisningen.

När behovet av stöd bedöms granskas först de befintliga arbetssätten, undervisningsarrangemangen samt lärmiljöerna och hur de lämpar sig för barnet. Utifrån det bedöms om man genom att ändra på dem kunde hitta bättre pedagogiska lösningar för barnet.

Barnet ska i första hand ges stöd i den egna förskolegruppen genom olika flexibla arrangemang, om inte barnets bästa nödvändigtvis förutsätter att barnet flyttas till en annan grupp eller enhet. Om barnet utöver förskoleundervisning också utnyttjar andra tjänster inom småbarnspedagogiken, ska förskolepersonalen och den övriga personalen inom småbarnspedagogiken samarbeta i frågor som gäller stödet för barnets växande och lärande.

Det är viktigt att information om barnets behov av stöd och det stöd barnet fått i förskolan också överförs till den grundläggande utbildningen. Undervisningsanordnarna ska skapa och utveckla smidiga informationsrutiner.

5.2 Samarbete med vårdnadshavaren i samband med stöd

Undervisningen och fostran ska ordnas i samarbete med vårdnadshavarna så att varje barn får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. När ett barn har behov av stöd ökar betydelsen av samarbete med vårdnadshavaren. Förskolepersonalen ska känna till de lagar och bestämmelser som gäller samarbetet med vårdnadshavaren i anslutning till barnets stöd. Det är bra att informera alla vårdnadshavare om möjligheten att få stöd och om de centrala principerna för stöd. Barnen ska delta i samarbetet på ett ändamålsenligt och för dem lämpligt sätt.

Det är viktigt att förskolepersonalen kontaktar vårdnadshavaren genast om det framgår att ett barn har problem i utvecklingen eller lärandet eller barnets välbefinnande är i fara. Vårdnadshavaren ska ges tillräcklig information om till exempel hur barnets ärenden behandlas, hur uppgifter fås och lämnas ut samt om sekretessrelaterade frågor. Vårdnadshavaren ska uppmuntras att för sin del stödja sitt barn i att nå sina mål. Målet är att handla i samförstånd med barnet och vårdnadshavaren. Det är bra att föräldrarna vet att varken de eller barnet kan vägra att ta emot stöd för växande och lärande och att deras samtycke inte behövs för att bedöma behovet av stöd eller för att planera stödet. Barnet kan också behöva stöd inom den individuella elevvården. Detta stöd grundar sig på frivillighet och förutsätter vårdnadshavarens samtycke (se kapitel 6 Elevvård).

 

5.3 Allmänt stöd

Förskoleundervisning av hög kvalitet lägger grund för barnets växande, lärande och välbefinnande. Svårigheter ska förebyggas till exempel genom olika slags arbetssätt och pedagogiska metoder, flexibel gruppindelning och samarbete mellan lärarna och den övriga personalen. Undervisningen ska ta hänsyn till både gruppens och det enskilda barnets behov.

Det första sättet att möta ett barns behov av stöd är allmänt stöd. Det innebär i allmänhet att enstaka stödåtgärder sätts in för att påverka situationen på ett så tidigt stadium som möjligt. Allmänt stöd ska ges genast när behovet av stöd uppstår och det krävs inga särskilda undersökningar eller beslut för att påbörja stödet.

Att utvärdera behovet av stöd och ge det stöd som behövs ska ingå i all fostran och undervisning. Stödet ska ordnas genom samarbete mellan förskolelärarna och den övriga personalen och i nära samarbete med vårdnadshavaren och barnet. Inom det allmänna stödet möts barnets behov av stöd till exempel med hjälp av material och redskap som lämpar sig för barnets individuella behov samt undervisningsprogram som är avsedda för förskoleundervisningen och specialundervisning på deltid. En plan för barnets lärande kan användas i samband med allmänt stöd.

5.4 Intensifierat stöd

Ett barn som behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för barnets lärande. Intensifierat stöd ges då det allmänna stödet inte är tillräckligt och så länge barnet behöver det. Det intensifierade stödet ska planeras som en helhet. Stödet är mera omfattande och mera långsiktigt än det allmänna stödet. Barnet behöver ofta även flera former av stöd. Inom det intensifierade stödet kan alla former av stöd inom förskoleundervisningen användas, med undantag av den specialundervisning som ges på basis av ett beslut om särskilt stöd.

Stödet ska ordnas genom samarbete mellan lärarna och förskolans övriga personal. Läraren ska ge barnet och vårdnadshavaren respons om barnets framsteg samt lyssna och ta hänsyn till deras åsikter. Under den tid barnet får intensifierarat stöd ska läraren i samråd med vårdnadshavaren regelbundet följa upp barnets lärande och välbefinnande. Om det utifrån en bedömning konstateras att behovet av stöd har förändrats eller att barnet inte har nytta av det stöd som ges, ska planen för barnets lärande uppdateras så att den motsvarar den nya situationen.

Intensifierat stöd ges i regel ända tills förskoleundervisningen avslutas. Eftersom man i allmänhet inte på en kort tid kan konstatera vilken effekt stödet haft, är det under förskoletiden sällan nödvändigt att fatta ett beslut om särskilt stöd för ett barn som får intensifierat stöd.

Pedagogisk bedömning

Inledningen av intensifierat stöd grundar sig på en pedagogisk bedömning. I den skriftliga pedagogiska bedömningen beskrivs

·      barnets växande och lärande som helhet ur förskolepersonalens, vårdnadshavarens och barnets synvinkel

·      det allmänna stöd som barnet har fått och en bedömning av hur olika former av stöd inverkat

·      barnets intressen, barnets styrkor, inlärningsfärdigheter och specifika behov i anslutning till utveckling och lärande

·      en bedömning av genom vilka pedagogiska stödåtgärder, stödåtgärder som gäller lärmiljön, handledning, elevvård, eller andra stödåtgärder barnet kan stödjas

·      en bedömning av barnets behov av intensifierat stöd.

Det är viktigt att samarbeta med barnet och vårdnadshavaren för att behoven ska kunna utredas och stödet planeras och genomföras på bästa sätt. Läraren eller flera lärare tillsammans gör den skriftliga pedagogiska bedömningen. Vid behov anlitas också andra sakkunniga. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd.

Inledandet och ordnandet av intensifierat stöd och vid behov återgången till allmänt stöd ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen genom yrkesövergripande samarbete med sakkunniga inom elevvården. Behandlingen förutsätter inte vårdnadshavarens tillstånd. Uppgifterna om behandlingen av ärendet ska dokumenteras på det sätt som anordnaren av förskoleundervisning bestämt, till exempel i den skriftliga pedagogiska bedömningen.

 

 Plan för elevens lärande inom intensifierat stöd

Stödet som barnet får inom det intensifierade stödet ska antecknas i en plan för barnets lärande. Planen för barnets lärande baserar sig på en godkänd läroplan och beskriver målen för barnets växande och lärande och vilka undervisningsarrangemang, stöd- och handledningsåtgärder som barnet behöver.

Målet är att ge barnet förutsättningar att nå sina mål. Den plan för barnets lärande som utarbetas inom intensifierat stöd bygger på information som tagits fram i samband med en pedagogisk bedömning. Planen ska utarbetas tillsammans med barnet och vårdnadshavaren, om det inte finns något uppenbart hinder för det. Vid behov anlitas också andra sakkunniga. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd. I samband med att planen för barnets lärande utarbetas, avtalas också om uppföljningen av hur målen nås och hur ofta planen ska ses över. Om det sker förändringar i barnets situation, ska planen alltid justeras så att den motsvarar behovet av stöd.

Planen för barnets lärande som utarbetas inom det intensifierade stödet ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisning och stöd för barnet:

Mål för barnets välbefinnande, växande och lärande

·      barnets uppfattning om sina mål och intressen

·      barnets styrkor, inlärningsförutsättningar och specifika behov i anslutning till växande och lärande

·      barnets mål i anslutning till lärande, arbets- och kommunikationsfärdigheter

Pedagogiska lösningar

·      lösningar som gäller lärmiljöerna

·      lösningar i anslutning till barnets stöd, såsom flexibel gruppindelning, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, arbetssätt och sätt att kommunicera

·      specialundervisning på deltid som ges till barnet

·      mål och åtgärder för handledning av barnet

Samarbete och tjänster som stödet förutsätter

·      stöd av elevvården och andra sakkunniga samt ansvarsfördelningen mellan olika aktörer

·      tolknings- och biträdestjänster enligt lagen om grundläggande utbildning som förutsätts för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna

·      samarbetet med barnet och vårdnadshavaren, stöd som vårdnadshavaren erbjuder

·      barnets eventuella deltagande i annan småbarnspedagogik och en beskrivning av samarbetet med den som ordnar verksamheten

Uppföljning och utvärdering av stödet

·      uppföljning av hur målen i planen för barnets lärande nås, utvärdering av åtgärdernas effekt och tidpunkter för utvärderingen

·      granskning av planen för barnets lärande samt tidpunkt för granskningen

·      vilka personer som varit med och utarbetat planen

Planen för barnets lärande ska inte beskriva barnets personliga egenskaper.

5.5 Särskilt stöd

Särskilt stöd ska ges barn som annars inte i tillräcklig utsträckning kan uppnå målen för växande, utveckling eller lärande. Barnets förutsättningar har kunnat försämras på grund av exempelvis ett handikapp eller en allvarlig sjukdom. Syftet med det särskilda stödet är att ge barnet ett övergripande och systematiskt stöd för växande och lärande och att främja barnets inlärningsförutsättningar. Också ett barn som får särskilt stöd ska få uppleva glädje över att lyckas och lära sig. Detta stärker barnets självkänsla och motivation att lära sig.

Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden sådan utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd, om det ur en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för barnet till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar orsak inte kan ordnas på annat sätt.

Särskilt stöd innefattar specialundervisning och annat stöd som barnet behöver och har rätt till enligt lagen om grundläggande utbildning. Specialundervisningen och det övriga stöd som barnet får ska bilda en systematisk helhet. Alla former av stöd som fastställs i lagen om grundläggande utbildning kan användas. Anordnaren av förskoleundervisning ska se till att det finns tillgång till specialpedagogisk kompetens när ett barn ges särskilt stöd.

Ett barn som fått ett beslut om särskilt stöd ska ges specialundervisning i enlighet med en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) som utarbetas för barnet. Syftet med de pedagogiska lösningarna i specialundervisningen är i första hand att säkerställa barnets lärande. De pedagogiska lösningarna kan till exempel gälla undervisningen och arbetssätten eller material och redskap.

Utöver de pedagogiska lösningar i specialundervisningen som stödjer lärandet, har ett barn som får särskilt stöd också rätt till annat stöd i förskoleundervisningen. Sådant stöd är exempelvis individuell elevvård, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel.

Pedagogisk utredning

Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska anordnaren av förskoleundervisning göra en pedagogisk utredning om barnet. Anordnaren ska utse ett organ, en tjänsteman eller anställd som tar fram en skriftlig utredning

·      om barnets framsteg i lärandet av de lärare som ansvarar för barnets förskoleundervisning

·      om det intensifierade stöd som barnet fått, och om barnets helhetssituation som sammanställts genom yrkesövergripande samarbete med sakkunniga inom elevvården.

Utgående från dessa två utredningar gör anordnaren av förskoleundervisning en bedömning av barnets behov av särskilt stöd. Den helhet som de två utredningarna och den bedömning som gjorts utifrån dem utgör kallas för pedagogisk utredning.

I den skriftliga pedagogiska utredningen beskrivs

·      hur barnets lärande framskrider

·      barnets växande och lärande som helhet ur förskolepersonalens, vårdnadshavarens och barnets synvinkel

·      det intensifierade stöd som barnet har fått och en bedömning av hur olika former av stöd inverkat

·      barnets styrkor och intressen, barnets inlärningsfärdigheter och specifika behov i anslutning till utveckling och lärande

·      en bedömning av genom vilka pedagogiska stödåtgärder, stödåtgärder som gäller lärmiljön handledning, elevvård, eller andra stödåtgärder barnet kan stödjas

·      en bedömning av behovet av särskilt stöd.

Den pedagogiska utredningen ska göras utgående från barnets eventuella tidigare pedagogiska bedömning och plan för barnets lärande. Det är viktigt att samarbeta med barnet och vårdnadshavaren för att behoven ska kunna utredas och stödet planeras och genomföras på bästa sätt.  

För beredningen av ett beslut om särskilt stöd behövs utöver en pedagogisk utredning eventuellt också andra utlåtanden, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd.

 

Beslut om särskilt stöd

För att ge särskilt stöd måste anordnaren av förskoleundervisning fatta ett skriftligt beslut. Innan beslutet om särskilt stöd fattas ska anordnaren av förskoleundervisning höra barnet och vårdnadshavaren. Beslutet ska fattas i enlighet med förvaltningslagen. Beslutet om särskilt stöd ska beskriva barnets huvudsakliga undervisningsgrupp, eventuella tolknings- och biträdestjänster, andra tjänster som barnet behöver samt vid behov undantagsarrangemang i förskoleundervisningen. En besvärsanvisning ska fogas till beslutet, eftersom vårdnadshavarna har rätt att söka ändring i beslutet genom besvär. Ett beslut ska alltid motiveras. Motiveringarna till beslutet ingår i allmänhet i den pedagogiska utredningen och i eventuella utlåtanden.

Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden sådan utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd, om det ur en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för barnet till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar orsak inte kan ordnas på annat sätt. Vanligtvis fattas ett beslut om särskilt stöd tidigast när förskoleundervisningen inleds. Endast för barn som omfattas av förlängd läroplikt måste beslutet fattas när barnet är fem år. Ifall ett beslut om särskilt stöd fattas under förskoletiden utan att barnet fått intensifierat stöd, ska beslutet grunda sig på en omvärdering av barnets situation, till exempel till följd av en olycka eller svår sjukdom.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska behovet av särskilt stöd alltid granskas då barnets behov av stöd förändras på de punkter som bestäms i beslutet om särskilt stöd. Att granska behovet under förskoletiden innebär i allmänhet att ändra på en viss sak i beslutet om särskilt stöd. Det kan till exempel gälla biträdestjänster eller särskilda hjälpmedel. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om barnet. Om barnet inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Barnet övergår därefter till intensifierat stöd. Eftersom man i allmänhet inte på en kort tid kan konstatera vilken effekt stödet haft, är det ovanligt att det särskilda stödet avslutas under barnets förskoletid.

Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas

För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) utarbetas för barnet. Planen ska beskriva hur barnet ges undervisning och annat stöd i enlighet med beslutet om särskilt stöd. IP är en skriftlig plan som beskriver målen för barnets förskoleundervisning och lärande, undervisningens innehåll, de pedagogiska metoderna och hurdant stöd barnet behöver.

IP utarbetas alltid i samband med särskilt stöd och bygger på information som tagits fram i samband med en pedagogisk utredning. IP ska utarbetas utgående från barnets eventuella tidigare plan för lärande. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd. Barnets lärare ska utarbeta planen tillsammans med barnet och vårdnadshavaren, om det inte finns något uppenbart hinder för det. Vid behov anlitas också andra sakkunniga.

Den individuella plan för hur undervisningen ska ordnas som utarbetas i samband med särskilt stöd ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisning och stöd för barnet:

Mål för barnets välbefinnande, växande och lärande

·      barnets uppfattning om sina mål och intressen

·      barnets styrkor, inlärningsförutsättningar och specifika behov i anslutning till växande och lärande

·      mål som anknyter till barnets lärande, arbetsfärdigheter och utveckling, såsom kunskapsmässiga, sociala, motoriska, språkliga och emotionella mål

Pedagogiska lösningar

·      lösningar som gäller lärmiljöerna

·      lösningar i anslutning till barnets stöd, såsom flexibel gruppindelning, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, arbetssätt och sätt att kommunicera

·      specialundervisning som barnet erbjuds

·      mål och åtgärder för handledning av barnet

Samarbete och tjänster som stödet förutsätter

·      stöd av elevvården och andra sakkunniga samt ansvarsfördelningen mellan olika aktörer

·      tolknings- och biträdestjänster i enlighet med beslutet om särskilt stöd, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna

·      samarbetet med barnet och vårdnadshavaren, vårdnadshavarens stöd

·      barnets eventuella deltagande i annan småbarnspedagogik och en beskrivning av samarbetet med den som ordnar verksamheten

·      en beskrivning av hur barnets transport till och från förskolan ordnas och vem som ansvarar för den samt av den handledda verksamheten och övervakningen som ordnas när barnet väntar på transport

Uppföljning och utvärdering av stödet

·      bedömning av barnets välbefinnande och lärande som helhet i samråd med barnet och vårdnadshavaren

·      uppföljning av hur målen i IP nås, utvärdering av vilken effekt åtgärderna haft samt tidpunkter för utvärderingen

·      granskning av IP samt tidpunkt för granskningen

·      vilka personer som varit med och utarbetat planen

Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas ska inte beskriva barnets personliga egenskaper. IP kan innehålla en bilaga med vårdnadshavarens specifika tillstånd att överlåta information.

IP ska vid behov ses över så att den motsvarar barnets behov, dock minst en gång per läsår. Planen ska alltid ses över då barnets behov av stöd eller målen för undervisningen förändras. Om man beslutar att avsluta det särskilda stödet, utarbetas en plan för barnets lärande och barnet övergår till intensifierat stöd.

 

Förlängd läroplikt

Om det är uppenbart att ett barn på grund av handikapp eller sjukdom inte på nio år kan nå de mål som ställts upp för den grundläggande utbildningen, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om grundläggande utbildning. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller när det har förflutit 11 år sedan läroplikten för barnet som omfattas av förlängd läroplikt började. För barn som omfattas av förlängd läroplikt kan förskoleundervisningen omfatta ett eller två år. Syftet är att förbättra barnets förutsättningar att klara den grundläggande utbildningen så bra som möjligt.

Gravt handikappade barn omfattas av förlängd läroplikt. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Ett beslut om förlängd läroplikt fattas i allmänhet innan barnet blir läropliktigt. Då fattas också ett beslut om särskilt stöd för barnet. En individuell plan för hur undervisningen ordnas ska utarbetas för barnet då förskoleundervisningen inleds. Alla barn har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Barn som omfattas av förlängd läroplikt har rätt till förskoleundervisning från och med början av höstterminen det år barnet fyller fem år. Ett beslut om förlängd läroplikt behövs innan förskoleundervisningen inleds för att rätten ska kunna uppfyllas.

Sektorsövergripande samarbete är en förutsättning för att ett barn ska kunna hänvisas till stöd i ett tillräckligt tidigt skede. Barnets vårdnadshavare ska i tillräckligt god tid få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om konsekvenserna av olika val. Vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen. Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situation som helhet.

Förskoleundervisningen för barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på tre olika sätt:

·      Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen.

·      Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen.

·      Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som föreskrivs, det vill säga det år barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om den grundläggande utbildningen inleds senare än vad som föreskrivs.

5.6 Stödformer som fastställs i lagen om grundläggande utbildning

Specialundervisning på deltid

Ett barn som har svårigheter i sitt lärande eller sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan om den övriga förskoleundervisningen. Specialundervisning på deltid ges barn som till exempel har språkliga, matematiska eller motoriska svårigheter eller svårigheter med självkontroll, uppmärksamhet eller sociala färdigheter. Målet med specialundervisningen på deltid är att stärka barnets inlärningsförutsättningar och förebygga svårigheter i utvecklingen och lärandet. Specialundervisning på deltid ges på alla nivåer av stöd.

Specialundervisningen på deltid ska ordnas flexibelt som kompanjonundervisning, i en liten grupp eller som individuell undervisning. Alla vårdnadshavare ska informeras om hur specialundervisning på deltid genomförs i förskolan. Förskolepersonalen ska tillsammans och i samråd med barnet och vårdnadshavaren planera specialundervisningen på deltid samt bedöma behovet och effekten av undervisningen i fråga. Målen för och innehållet i specialundervisningen på deltid ska integreras i barnets övriga undervisning.

Tjänster och särskilda hjälpmedel som förutsätts för att kunna delta i undervisningen

Ett barn har på alla nivåer av stöd rätt att avgiftsfritt få de tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel som förutsätts för att barnet ska kunna delta i undervisningen. Syftet är att garantera barnet grundläggande förutsättningar för växande och lärande samt tillgängliga lärmiljöer med möjlighet till socialt samspel.

Ett barn ska vid behov få tolkning på grund av till exempel hörselskada eller specifika språkliga svårigheter. Barnet kan också ha behov av kommunikationsmetoder som stödjer eller ersätter tal, till exempel olika symbolsystem. För barn som använder teckenspråk kan man vid behov också använda en teckenspråkstolk eller ett biträde som behärskar teckenspråk som stöd för barnets kommunikation. För barn med olika grader av hörselnedsättning kan också andra tolkningsmetoder än teckenspråkstolkning komma i fråga. För barn med specifika språkliga svårigheter används en tolk för talhandikappade eller ett biträde som behärskar metoder som stödjer och ersätter tal. Även läraren kan stödja barnets kommunikation med hjälp av tecken eller andra symboler.

Det stöd som biträdet ger ska hjälpa barnet att klara sig självständigt, ta egna initiativ och utveckla en positiv självkänsla. Biträdets stöd kan riktas till ett enskilt barn eller till hela förskolegruppen. Lärarens uppgift är att planera, undervisa, stödja och utvärdera barnets och hela gruppens lärande och arbete. Biträdet ska handleda och stödja barnet i dagliga situationer och hjälpa barnet att utföra uppgifter enligt lärarens eller andra sakkunnigas anvisningar. Lärarna och biträdena ska planera och utvärdera sitt arbete tillsammans och vid behov med den övriga förskolepersonalen.

                                                                             

Ett barn kan behöva särskilda hjälpmedel för att se, höra, röra sig eller för något annat fysiskt behov. Barnet kan också ha specifika behov för lärandet. I sådana fall kan man till exempel använda olika datatekniska tillämpningar, talböcker, konkretiseringsmaterial i matematik eller hjälpmedel som stödjer koncentrationen. De som arbetar med barnet ska vara tillräckligt insatta i användningen av de hjälpmedel som behövs för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen och genom samarbete med andra sakkunniga handleda barnet och vårdnadshavaren i användningen av hjälpmedlen. Hjälpmedlen ska användas systematiskt och användningen och behovet ska regelbundet utvärderas.

De som arbetar med barnet ska tillsammans och vid behov med hjälp av andra sakkunniga planera användningen av de tjänster och hjälpmedel som förutsätts för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen. Stödet för barnet kan förutsätta specialkompetens som personalen vid den egna förskoleenheten saknar. I sådana fall utnyttjas till exempel inlärnings- och handledningscenter som erbjuder tjänster för barnen och utbildning och konsultation för personalen.

Anordnaren av förskoleundervisning beslutar om tolknings- och biträdestjänster och om övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel. Barnets lärare och elevvårdspersonalen bedömer tillsammans behovet och omfattningen av de tjänster och hjälpmedel som barnet behöver. Även den information som fåtts av barnet och vårdnadshavarna och eventuella utlåtanden av utomstående experter utnyttjas. Behovet av tjänster och hjälpmedel för barn som får intensifierat stöd beskrivs i en pedagogisk bedömning. Om barnet får särskilt stöd, bedöms behovet av tjänster och särskilda hjälpmedel i en pedagogisk utredning och fastställs i ett beslut om särskilt stöd. För ett barn som får allmänt och intensifierat stöd fattas ett förvaltningsbeslut om de tjänster och särskilda hjälpmedel som barnet behöver. Användningen av tjänster och hjälpmedel beskrivs i en plan för barnets lärande eller en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas.

5.7 Frågor som avgörs på lokal nivå

I den lokala läroplanen ska så konkret som möjligt fastställas och beskrivas hur stödet ordnas i praktiken enligt anordnarens beslut. Till lämpliga delar kan texten i grunderna för läroplanen användas.

I den lokala läroplanen ska beskrivas

Stöd för växande och lärande

·      centrala lokala riktlinjer för hur stödet ordnas i praktiken

·      strategier för förebyggande arbete och tidigt ingripande

·      åtgärder vid övergångar och praxis för överföring av information

·      hur behovet av stöd för växande och lärande systematiskt granskas, hur stödet utvärderas och följs upp

·      samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen inom den förvaltning som ansvarar för förskoleundervisningen och med övriga förvaltningar

·      samarbetet med ansvariga inom elevvården och andra experter när behovet av stöd bedöms och när stödet planeras, organiseras och genomförs i praktiken

·      de viktigaste principerna för samarbetet med vårdnadshavarna i frågor som gäller stöd för växande och lärande

·      befogenheterna i anslutning till stöd för växande och lärande i olika förvaltningsbeslut

Allmänt stöd

·      hur det allmänna stödet ordnas i praktiken

·      samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer

·      samarbetet med vårdnadshavaren och barnet

Intensifierat stöd

·      hur det intensifierade stödet ordnas i praktiken

·      förfaringssätt vid en pedagogisk bedömning

·      hur intensifierat stöd inleds, genomförs och avslutas

·      hur planen för barnets lärande utarbetas, utvärderas och granskas

·      samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer vid utarbetandet av en pedagogisk bedömning och plan för barnets lärande, vid ordnandet av intensifierat stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft

·      tillvägagångssätten och samarbetet med barnet och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedagogisk bedömning och plan för barnets lärande och vid ordnandet av intensifierat stöd

Särskilt stöd

·      hur det särskilda stödet ordnas i praktiken

·      förfaringssätt vid en pedagogisk utredning

·      hur vårdnadshavaren och barnet hörs

·      hur ett beslut om särskilt stöd fattas

·      hur ett beslut om särskilt stöd granskas

·      tillvägagångssätt när särskilt stöd avslutas och stödet fortsätter som intensifierat stöd

·      hur den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas utarbetas, utvärderas och granskas

·      samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer vid utarbetandet av en pedagogisk utredning och IP, vid ordnandet av särskilt stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft

·      användningen av eventuella expertutlåtanden

·      förfaringssätt och samarbete med barnet och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedagogisk utredning och IP, vid ordnandet av särskilt stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft

·      för barn som omfattas av förlängd läroplikt bestäms även

o   hur barnet hänvisas till förlängd läroplikt, det sektorsövergripande samarbetet under processen

o   hur undervisningen ordnas i praktiken

o   om samarbetet med den övriga småbarnspedagogiken, annat samarbete och ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer

o   om samarbetet med vårdnadshavaren och barnet

Stödformer som fastställs i lagen om grundläggande utbildning

·      hur stödet ordnas i praktiken

·      samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer

·      hur vårdnadshavaren och barnet informeras och hur samarbetet med vårdnadshavaren och barnet genomförs

Den lokala läroplanen ska beskriva beslutsfattandet och annan administrativ praxis i anknytning till tolknings- och biträdestjänster och till övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel enligt anordnarens beslut.

Principerna för stöd

  

Läraren strävar efter att observera och identifiera risker och hinder för inlärningen i ett tidigt skede. Utvecklingen av en god självkänsla och en positiv självbild förstärks genom att man beaktar barnets utvecklingsnivå och individuella behov, och barnet stöds i att bli en medlem av gruppen. Känslan av trygghet är viktig för att barnet ska lära sig.

Stödet ordnas utgående från barnets och gruppens starka sidor. Behovet av hjälp kan variera från kortare till längre perioder, och det kan gälla en stödform eller flera olika former av stöd. Förskoleundervisningen tar hänsyn till olika inlärningsstilar och uppmuntrar varje barn med beaktande av dess inlärningsstil, så att gruppens funktion samtidigt beaktas.

Lärarnas sakkunskap och personalens interna samarbete är avgörande när det gäller att upptäcka behov av stöd och att ge stöd. Förskolläraren är ansvarig för de lösningar som ingår när stöd ordnas och genomförs. Barnet har rätt att få stöd i sin egen dagliga miljö, om inte stödet nödvändigtvis förutsätter andra lösningar, och stöd ges flexibelt i små grupper eller till individer. Personalen och vårdnadshavarna ser tillsammans till att den nödvändiga informationen och stödet överförs från förskolan till den grundläggande utbildningen.

I särskilda fall så som vid sjukdom ordnar den kommun där sjukhuset ligger förskoleundervisning för barn som är intagna som patienter med beaktande av barnets hälsotillstånd. För förskoleundervisning för barn som placerats utom hemmet ansvarar barnets hemkommun.

Samarbete med vårdnadshavaren i samband med stöd

Förskoleundervisningen liksom all annan småbarnsfostran i Grankulla styrs av principen om fostringsgemenskap. Förskolan idkar nära samarbete med vårdnadshavarna. Samtal med vårdnadshavarna hjälper personalen att bilda sig en uppfattning om den värld barnet lever i. Det omgivande samhället ger också upphov till många slags intryck. Tillsammans söker man lösningar som stöder barnet enligt dess utvecklingsnivå. Informationen från vårdnadshavarna ger lärarna bättre kännedom om barnet och hjälper barnet att växa i en trygg förskolemiljö. Det är viktigt för barnets välbefinnande att personalen bygger upp en tillitsfull kontakt med vårdnadshavarna.

Inom småbarnsfostran i Grankulla tillämpas metoden Föra barnen på tal, och ett Föra barnen på tal-samtal förs med varje barns föräldrar då barnet börjar på daghemmet samt vid behov även senare.

Vårdnadshavaren har det primära ansvaret för att fostra sitt barn. Det är viktigt att vårdnadshavarna stöder sitt barn under förskoleåret och vid den viktiga övergången till skolan.

Ansvaret för att utveckla samarbetet med hemmen ankommer på anordnaren av förskoleundervisning. Samarbetet förutsätter aktivitet och initiativförmåga av förskolornas personal. Om föräldrarna har gemensam vårdnad, ges båda föräldrarna information om ärenden som gäller barnet och om daghemmets verksamhet. Familjernas särdrag samt språkliga och kulturella bakgrund tas i beaktande. Ömsesidig respekt mellan parterna reflekteras direkt i barnets känsla av trygghet.

Personalen ger föräldrarna information om läroplanen, om ordandet av förskoleundervisning, om barnets stödbehov och möjligheter att få stöd samt vårdnadshavarnas möjligheter att delta i samarbetet för att främja barnens trygghet och välbefinnande och i elevvårdens verksamhet. Vårdnadshavarna informeras också om handlingsmodellerna i olika problem-, olycks- och krissituationer.

Då ett ärende som gäller stöd för ett enskilt barn behandlas, ges vårdnadshavaren information om hur barnets uppgifter hanteras, om tillgång till information och om villkoren för sekretess och utlämnande av uppgifter. Med vårdnadshavaren förs samtal om betydelsen av skriftligt samtycke för behandling av ärenden som gäller barnet och om vikten av samarbete i att stödja barnets utveckling. Samarbete idkas också med elevvården för att underlätta övergången till skolan. Olika former av samarbete mellan hemmet, förskolan och skolan utvecklas. Bra informationskanaler är föräldrakvällar och webbplatsen http://www.elevvard.fi som beskriver trestegssteget.

Allmänt stöd

Läraren för förskolegruppen ska beakta behoven hos varje barn i gruppen. Hen iakttar gruppdynamiken och utnyttjar den för att förstärka barnens inlärning, goda självkänsla och arbetsglädje.

Undervisningsarbetet omfattar också handledning och elevvård. Läraren bedömer behovet av stöd och bygger upp stödet i samarbete med vårdnadshavare, annan personal och vid behov sakkunniga inom olika områden.

En stödåtgärd inom såväl förskoleundervisningen som den övriga småbarnsfostran är att anpassa lärmiljön till barnens behov. Centrala frågor som en förskollärare måste ställa är: ”Hur kan jag bemöta det här barnet så att hen har lättare att vara och fungera? Hurdan interaktion stöder det här barnet? Vad kunde jag göra eller ordna på ett annorlunda och lämpligare sätt?” Genom att reflektera över sin egen och den pedagogiska gemenskapens verksamhet och utveckla dem kan läraren anpassa lärmiljön och de vuxnas sätt att bemöta varje barn så att de är ändamålsenliga och uppmuntrande för barnen.

Behovet av stöd för växande och lärande bemöts med god interaktion, tidig identifiering av risker, differentiering av undervisningen och andra flexibla undervisningsarrangemang, t.ex. olika former av anpassning av lärmiljön. Utvärdering och stöd från en specialbarnträdgårdslärare eller annan sakkunnig används vid behov. Stöd kan erbjudas genom närmare samarbete med vårdnadshavarna och vid behov med strukturella stödåtgärder. En plan för lärande i förskolan görs upp för varje barn.

Intensifierat stöd

Specialbarnträdgårdslärarens sakkunskap i att bygga upp stöd för barnet får en mer framträdande roll. Stödet ordnas till både kvalitet och kvantitet enligt barnets utvecklingsnivå och personliga behov. Olika pedagogiska stödformer, både individuellt och i grupp, söks för barnet. Det viktiga är att barnet får upplevelser av att lyckas både inom sitt lärande och som medlem av en grupp. Familjens delaktighet betonas ännu mer. De strukturella stödåtgärderna utvidgas. En eventuell assistent anlitas i större utsträckning och mer planmässigt än då det gäller barn som får allmänt stöd. Man kan även överväga att göra förskolegruppen mindre. Små grupper kan också användas som en strukturell stödåtgärd.

Särskilt stöd

I Grankulla kan beslutet om särskilt stöd fattas av utbildningsanordnaren inom förskolan eller den grundläggande utbildningen. Ett beslut om särskilt stöd fattas i regel tidigast i samband med att förskoleundervisningen börjar. För barn som omfattas av förlängd läroplikt kan beslutet om särskilt stöd dock fattas redan då barnet är 5 år, efter att beslutet om förlängd läroplikt har fattats inom skolförvaltningen.

Figur 4: Trestegsstödet

Förlängd läroplikt

Förskoleundervisningen kan pågå i ett eller två år inom den specialundervisning som ges till barn som omfattas av förlängd läroplikt.

Specialundervisning på deltid:

Specialundervisning på deltid är stöd av speciallärare i form av simultanundervisning eller undervisning i grupp i enlighet med barnets/barnens behov.

Som stödmetoder inom förskoleundervisningen använder vi bl.a. följande metoder eller verksamhetsformer:

Figur 5: Stödmetoder inom förskolan

Hur stödet dokumenteras i handlingar och arkiv

Ärenden som ansluter till stöd för inlärning och skolgång dokumenteras i handlingar enligt lagen om grundläggande utbildning och grunderna för förskoleundervisningens läroplan.

Handlingarna är sekretessbelagda och de uppgifter de innehåller kan endast delges lärare som undervisar barnet ifråga och andra personer som i sina arbetsuppgifter behöver informationen. De kan få tillgång till uppgifterna i den utsträckning de behöver dem i arbetet. Det är inte rekommendabelt att i pedagogiska handlingar införa uppgifter om t.ex. barnets diagnoser eller referat av innehållet i psykologutlåtanden. Pedagogiska handlingar kan dock förses med en anteckning om att barnet har hänvisats till någon sakkunnig inom elevvården, men det är inte rekommendabelt att specificera orsakerna till detta eller anteckna vilka åtgärder som har vidtagits.

Då barnets förskoletid slutar ska handlingarna skrivas ut, efter vilket de ska undertecknas av vårdnadshavarna och arkiveras i enlighet med arkiveringsbestämmelserna.