3. Verksamhetskultur som stödjer växande och lärande

Verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas i det sociala samspelet inom förskolegemenskapen. Utvecklandet av verksamhetskulturen styrs av lagarna om förskoleundervisning och av de värden, den syn på lärande och de mål för förskoleundervisningen som fastställs i grunderna för läroplanen och i de lokala planerna. Verksamhetskulturen formas också av ledningsstrukturer och praxis, av personalens yrkeskompetens och av de lokaler, redskap och material som finns att tillgå. Verksamhetskulturen i förskolan återspeglas i kommunikationen, atmosfären och de pedagogiska metoderna och den inverkar alltid på hur barnen upplever kvaliteten på förskoleundervisningen. En bra verksamhetskultur främjar lärandet och välbefinnandet i förskolan.

3.1 Principer för utvecklandet av verksamhetskulturen

Verksamhetskulturen ska utvärderas och utvecklas så att den stödjer målen för förskoleundervisningen. I utvecklandet är det viktigt att beakta att vissa faktorer som påverkar verksamhetskulturen är dokumenterade och allmänt kända, andra är omedvetna och ibland även oavsiktliga. Verksamhetskulturen påverkar alla som tar del av den, oberoende av om de är medvetna om dess betydelse och effekter eller inte. Det är viktigt att alla vuxna som arbetar med barnen är medvetna om att deras sätt att agera och kommunicera överförs till barnen.

Utvecklandet av verksamhetskulturen förutsätter pedagogiskt ledarskap och styrning när det gäller förfaringssätt samt att personalen och barnen är delaktiga och förbinder sig till de gemensamma förfaringssätten. Anordnaren av förskoleundervisning och de personer som leder förskoleundervisningen bär ansvar för utvecklandet. Verksamhetskulturen ska utvecklas bland annat genom att pröva mångsidiga arbetssätt, nya lösningar i lärmiljöerna och genom att utveckla yrkeskompetensen i samarbetsnätverk. Systematisk självvärdering och kontinuerlig utveckling ska vara en naturlig del av förskolans vardag.  

Det är viktigt att barnens och vårdnadshavarnas erfarenheter och åsikter utnyttjas i utvecklingsarbetet. För att barnens lärande ska fortlöpa smidigt är det nödvändigt att samarbeta med den övriga småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen samt sakkunniga inom stöd och elevvård.

Gemensam förskoleundervisning för alla

Utgångspunkten för utvecklandet av verksamhetskulturen är att förskoleundervisningen är gemensam för alla men ger varje barn möjlighet att agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Verksamheten ska utvecklas i en riktning som stödjer inkludering och kulturell mångfald. Alla barn ska erbjudas lämpliga utmaningar i lärandet och få sådant stöd för växande och lärande som de behöver. Barnen ska uppleva att man är intresserad av dem, respekterar dem och att deras åsikter och handlingar har betydelse.

Verksamhetskulturen ska stödja utvecklingen av öppen kommunikation och kollaborativa arbetssätt. De språk och kulturer, religioner och åskådningar som finns representerade i barngruppen ska återspeglas i förskoleverksamheten. Verksamhetskulturen ska stödja barns förmåga att kommunicera och fungera i kamratgruppen. De ska handledas att ta hänsyn till andra och att respektera andras integritet. Det skapar förutsättningar för att komma till rätta i ett pluralistiskt samhälle.

Glädje av lärande och insikt

Verksamhetskulturen i förskolan ska främja allas lärande. Förskolegemenskapen ska sporra barnen att våga pröva, försöka och misslyckas och att se saker positivt. Man gläds tillsammans över framgångar och insikt. Den kulturella årscykeln i förskolan kryddas med olika evenemang, utflykter och fester.

Förskoleundervisningen ska planeras så att det finns utrymme för barnens lekar, initiativ och experiment. Barnen uppmuntras att uttrycka sig, att öva och lära sig olika färdigheter, kunskaper och arbetssätt i egen takt. Leken är viktig med tanke på bland annat barnets språkutveckling, när barnet ska lära sig nya färdigheter, hantera sina känslor och forma sin kulturella identitet. I förskoleundervisningen ska barnen ha möjlighet att leka på egna villkor och lära sig nya lekar och spel. Lekens olika former utnyttjas mångsidigt i undervisningen.

Barnet som delaktig aktör i sitt eget liv

Verksamhetskulturen ska stödja samarbete, gemensamt ansvar och delaktighet. Det är personalens uppgift att se till att alla barn får uttrycka sina åsikter och tankar och att barnens idéer och initiativ beaktas i verksamheten. Barnen ska få erfarenheter av att fatta beslut som rör förskolegruppen. Barnens beslut och aktivitet utvärderas gemensamt och barnen får samtidigt så småningom lära sig att ta gemensamt ansvar. Detta ger barnen erfarenhet av att vara delaktiga och aktiva.

 Välbefinnande och en trygg vardag

Verksamhetskulturen ska stödja öppen kommunikation mellan barnen sinsemellan, mellan barnen och personalen och mellan de vuxna. Ömsesidig respekt, omsorg och omtanke om andra och miljön ska återspeglas i verksamheten. Barnen ska uppmuntras och handledas att identifiera, uttrycka och reglera olika slags känslor och att ta hänsyn till andra i olika konfliktsituationer.

Hälsosamma levnadsvanor ska uppmärksammas i förskoleundervisningen. Man ska mångsidigt röra på sig tillsammans både inomhus och utomhus och handleda barnen att undvika långvarigt stillasittande och att byta arbetsställning. Förskoledagen ska också innehålla möjlighet till lugn och ro. Barnen ska få lära sig att agera tryggt och säkert i olika lärmiljöer. När det gäller trygga vardagsrutiner ska de säkerhetsprinciper och planer som beskrivs i kapitel 6 om elevvård följas.

3.2 Lärmiljöer i förskoleundervisningen

Med lärmiljöer i förskoleundervisningen avses de lokaler, platser, redskap, grupper och förfaringssätt som stödjer barnens växande, lärande och kommunikation. Lärmiljöerna ska bilda mångsidiga och flexibla pedagogiska helheter. De ska ge möjligheter till lek, kreativa lösningar och mångsidig analys av olika företeelser med hjälp av aktiverande arbetssätt som motiverar barnen.

Lärmiljöerna ska utvecklas utgående från den värdegrund, syn på lärande och de mål för utvecklandet av verksamhetskulturen som fastställs i föreliggande grunder. Utöver det ska barnens kunskaper, intressen och individuella behov samt principerna för förskoleundervisningen som beskrivs i kapitel 4 beaktas. Lärmiljöerna ska vara trygga och hälsosamma. De ska också ge barnen möjlighet att leka och arbeta i en lugn och avslappnad atmosfär. Lärmiljöerna ska utformas så att de är ergonomiskt, ekologiskt och estetiskt ändamålsenliga och så att de är tillgängliga och ljusa, rena och trivsamma och att inomhusluften är av god kvalitet.

Lärmiljöerna ska utvecklas så att de främjar kommunikation och kollaborativt kunskapsskapande. Gemensamt överenskomna regler och tillvägagångssätt skapar en trygg pedagogisk miljö där man respekterar varandra. Mångsidiga lärmiljöer stödjer barnens aktivitet och sunda självkänsla, utvecklingen av sociala färdigheter och förmågan att lära sig samt ökar jämlikheten. Barnen ska vara med och utforma lärmiljöerna. Deras idéer och alster ska synas i lärmiljöerna. Det stödjer barnens delaktighet och ger dem en känsla av att lyckas och stärker samspelet med kamratgruppen.

Som lärmiljöer används lokaler inomhus och utomhus, den närbelägna naturen och den byggda miljön. Också informations- och kommunikationsteknik ska användas och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt i förskoleundervisningen. De möjligheter som erbjuds av olika samarbetspartner, såsom biblioteks-, kultur- och idrottsväsendet, ska också utnyttjas. Barnens egna leksaker, informations- och kommunikationsteknisk utrustning och andra redskap kan användas enligt överenskommelse med vårdnadshavarna. Målet är att lärmiljöerna utgör ett helhetsbetonat lärlandskap som uppmuntrar till aktivt, kollaborativt och självständigt lärande.

 

3.3 Samarbete i förskoleundervisningen och vid övergångarna

Målet med samarbetet är att förskoleundervisningen, annan småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen bildar en logisk kontinuitet som stödjer barnets utveckling och lärande. Samarbetet ska säkerställa kvaliteten på förskoleundervisningen och stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet. Samarbetet ska vara systematiskt. Samarbetet ska utvecklas och utvärderas tillsammans under ledning av anordnaren av förskoleundervisning.

Samarbete inom förskoleundervisningen

En förutsättning för undervisning av hög kvalitet är kännedom om målen och förfaringssätten under de olika etapperna av lärstigen. Genom att utarbeta och utveckla läroplanerna i samarbete mellan personalen i förskoleundervisningen, den övriga småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen främjas kvaliteten inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Det är viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen har möjlighet att bekanta sig med varandras verksamhet och lärmiljöer också i praktiken. För att stödja barnens växande och lärande ska undervisnings- och stödmetoderna vara enhetliga.

Förskolepersonalen ska samarbeta med personalen inom social- och hälsovården för att stödja barnens välbefinnande, växande och lärande. Stödet för barnens växande och lärande samt praxis inom förskolans elevvård ska utvärderas och utvecklas genom sektorsövergripande samarbete. Genom samarbete mellan förskolepersonalen och aktörer i närmiljön främjas att lärmiljöerna är mångsidiga. Samverkan med andra öppnar barnets lärmiljöer mot samhället och världen utanför.

Samarbete inom personalen är nödvändigt med tanke på en välmående arbetsgemenskap och för undervisningens kvalitet. Samtidigt fungerar samarbetet mellan de vuxna i förskolan som en bra modell för barnen. Att stärka barnens samarbetsförmåga är ett av de mest centrala målen i förskoleundervisningen. Olika samarbetsformer och smågruppsarbete ska användas inom förskoleundervisningen. Barnen ska uppmuntras och stödjas till att verka som medlemmar i en grupp och att utveckla sin samarbetsförmåga. Barnens åsikter ska höras på ett för dem lämpligt sätt när verksamheten planeras, genomförs och utvärderas.

Samarbete med vårdnadshavarna

Anordnaren av förskoleundervisning ansvarar för att utveckla samarbetet med vårdnadshavarna. Utgångspunkten för samarbetet är att bygga upp förtroende, jämlik kommunikation och ömsesidig respekt mellan parterna. Samarbetet förutsätter initiativförmåga av förskolans personal och att de har personlig kommunikation med vårdnadshavarna. Samarbetet ska ta hänsyn till familjernas mångfald, individuella behov och frågor som gäller vårdnad. Olika kommunikationsmedel ska användas i samarbetet och vid behov används en tolk eller språkassistent. Samarbetet med vårdnadshavarna ska också ge möjlighet till diskussion vårdnadshavarna emellan.

Vårdnadshavarnas erfarenheter gällande sitt barns tidigare uppväxtmiljöer, utveckling, lärande och intressen ska beaktas i förskoleundervisningen. Läraren ska diskutera med vårdnadshavarna om familjens och förskolans värden, fostringsmetoder och mål. Barnens och vårdnadshavarnas synpunkter ska beaktas i undervisningen och vid uppgörandet av den plan som eventuellt utarbetas skilt för varje barns lärande. Vårdnadshavarna ska ges tillfällen att bekanta sig med och delta i sitt barns förskoledag. För samtal med vårdnadshavarna ska reserveras tillräckligt med tid. Vårdnadshavarnas språk- och kulturkunskaper och annan sakkunskap kan utnyttjas i förskoleundervisningen.

Förskolepersonalen ska diskutera med vårdnadshavarna om hur barnens växande och lärande framskrider. Särskilt viktigt är samarbetet med vårdnadshavarna när ett barn behöver stöd för sitt växande och lärande. Vårdnadshavarna ska få information om hur transporter och elevvård, och övriga tjänster inom småbarnspedagogiken som barnet utöver förskoleundervisningen har möjlighet till, ordnas under förskoleundervisningen. Respons från vårdnadshavarna och barnen ska tas i beaktande då undervisningen, olika former av stöd och verksamhetskulturen utvecklas.

           Samarbete vid övergångarna

Övergången från hemmet eller den tidigare småbarnspedagogiken till förskolan och från förskolan till skolan är viktiga skeden i barnets liv. En smidig övergång främjar barnens känsla av trygghet och välbefinnande samt deras förutsättningar för tillväxt och för att lära sig. Förfaringssätten vid övergångarna ska vara planmässiga. Det är viktigt att det i de lokala planerna för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning finns en enhetlig linje för förfaringssätt i samband med övergångarna. Förfaringssätten ska utvärderas och utvecklas genom samarbete bland personalen.  Respons från vårdnadshavarna ska också beaktas.

Anordnaren av förskoleundervisning ska skapa sådana samarbets- och informationsrutiner att barnens övergång från hemmet eller den tidigare småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen sker så smidigt som möjligt och stödjer barnens växande och lärande. Information som är nödvändig för anordnande av stöd för lärande och elevvård överförs när barnet övergår från en enhet till en annan eller från ett utbildningsstadium till följande. Överföringen av information ska följa gällande lagar. Vid övergångarna och i synnerhet vid beslut om att inleda förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen vid en avvikande tidpunkt ska man även utnyttja den sakkunskap som tidigare och framtida lärare har om barnets växande och lärande.

När ett barn börjar i förskolan och skolan ska man diskutera med barnet och vårdnadshavaren om mål, uppdrag och förfaringssätt. Målet är att barnen och vårdnadshavarna bekantar sig med lärmiljöerna, verksamheten och personalen i förskole- och nybörjarundervisningen innan undervisningen inleds. Barn och vårdnadshavare till barn som övergår till den grundläggande utbildningen ska informeras om morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen.

3.4 Frågor som avgörs på lokal nivå

I den lokala läroplanen ska fastställas och beskrivas

·        målen för utvecklandet av verksamhetskulturen och utvärderingsmetoderna i förskoleundervisningen

·        förskolans lärmiljöer och metoderna för utvärdering av dem             

·        mål och praxis för samarbete inom förskolan, med vårdnadshavarna och vid övergångarna

·        metoder för utvärdering av de olika samarbetsformerna.

Anordnaren av förskoleundervisning ska se till att samtliga förskoleenheter kan precisera målen för sin verksamhetskultur och för utvecklandet av lärmiljöerna samt praxisen i anslutning till samarbete. Preciseringarna kan skrivas in antingen i den enhetsspecifika läroplanen och/eller i läsårsplanen i enlighet med anordnarens beslut.

Principer som styr utvecklingen av verksamhetskulturen

Förskolan, liksom den övriga småbarnsfostran i Grankulla, grundar sig på principen om fostringsgemenskap. Genom de regelbundet återkommande samtalen med vårdnadshavarna, och uppföljningen i samband med dessa, utarbetas gemensamma målsättningar och metoder att tillgodose barnets behov av stöd och uppmuntran inom olika utvecklingsområden.

Staden anordnar gemensamma utbildningstillfällen för personalen inom småbarnsfostran. Det ger en ökad kompetens och underlättar att befästa gemensamma tillvägagångssätt.

Både den finsk- och den svenskspråkiga förskolan i Grankulla har tillgång till en konsulterande specialbarnträdgårdslärare. Samarbetet är strukturerat och regelbundet och kan gälla frågor som rör bl. a. barnets utveckling, behov av stöd eller gruppens sammansättning och verksamhetsformer. Även vårdnadshavarna har möjlighet att konsultera specialbarnträdgårdslärarna.

Förskolan använder sig av olika handlings- och träningsprogram, både för att stöda den sociala växelverkan och för att stöda inlärningsprocesser. Förskoleenheterna i Grankulla planerar och ordnar gemensamma aktiviteter för förskolebarnen, ca 4 ggr/år.

I förskolegrupperna baserar sig verksamheten på en strukturerad smågruppsverksamhet, vilket innebär att man delar in gruppen inför olika verksamhetsstunder utgående från ålder, utvecklingsnivå och barnets egna intressen. Detta tryggar också tid och rum för leken.

I förskolegruppen formulerar de vuxna och barnen tillsammans gruppens regler, där man betonar det sociala samspelet.  Syftet är att klargöra för barnet vikten av klara spelregler och vikten av att förbinda sig till dem. För att synliggöra barnets tankar och reflexioner, och för att utvärdera egen verksamhet, använder man sig verksamheten av olika utvärderings- och intervjumetoder (samtal, bild, foto).

Tillfällena till lek och rörelse är en viktig del av förskoleverksamheten. I verksamheten ser man det som betydelsefullt att erbjuda möjligheter till årstidsenliga sporter som skidning och skridskoåkning. Grankulla stad bjuder förskolebarnen på 10 simlektioner/verksamhetsår.

Lärmiljöer i förskoleundervisningen

Verksamhets- och lärmiljön i förskolan består utöver den fysiska miljön även av interaktionsnätverken mellan barn och vuxna, människorelationerna och den rådande atmosfären. Lärmiljön byggs upp av gruppens pedagogiska lösningar och verksamhetssätt. En stressfri miljö främjar välbefinnande och trygghet, och en sådan kan skapas t.ex. genom verksamhet i små grupper. Särskild uppmärksamhet fästs vid barnens utvecklingsnivå och egna initiativ.    

Daghemmen i Grankulla är sinsemellan olika vad gäller såväl struktur och inramning som personal. Verksamhets- och lärmiljön i förskolan kan bestå av en grupp jämnåriga barn eller av barn i olika åldrar så att verksamheten till en del är skild för barnen i förskolåldern. Varje daghem planerar och utvärderar lärmiljön på ett målinriktat sätt och i relation till den aktuella barngruppen. Pedagogerna har gemensamt ansvar för att lärmiljön är ändamålsenlig och trygg.

Förskolan bedriver samarbete med bl.a. rådgivningen, församlingen, biblioteket, skolan, socialvården, miljöenheten samt idrotts- och kulturtjänsterna. Vi sätter värde på att röra oss i närmiljön, lär barnen hur man rör sig och uppför sig i trafiken, på biblioteket och i omgivningen i övrigt.  Planeringen och utvecklingen av lärmiljöerna i förskolan är en oavbruten process som barnen, personalen och föräldrarna alla tillsammans deltar i.

Samarbete under förskoleundervisningen och vid övergångarna

Barnens växande och lärande diskuteras regelbundet med vårdnadshavarna, minst två gånger under verksamhetsåret.

Samarbetet mellan lärarna inom förskolan och nybörjarundervisningen går ut på att skapa en så smidig kontinuitet som möjligt av lärande och utveckling från småbarnsfostran via förskolan till nybörjaundervisningen. Lagen om grundläggande utbildning förpliktar till samarbete mellan förskolan och nybörjarundervisningen. Sådant samarbete idkas regelbundet i Grankulla. Miniminivån för samarbete har slagits fast i nätverksmötena inom förskolan och nybörjarundervisningen, och samarbetsformerna och volymen finns inskrivna i den gemensamma årsklockan. Samarbete bedrivs både genom nätverken (nätverket för finsk förskola och nybörjarundervisning samt den svenska skola-förskolagruppen) och som direkt samarbete mellan lärarna inom undervisningsformerna inom ramen för det dagliga arbetet. Gemensam planering ordnas också om vårarna med tanke på skolstarten och klassindelningen.

Under förskoleåret tillämpar lärarna inom förskolan och nybörjarundervisningen en årsklocka som har gjorts upp i samarbete och godkänts av båda parter. Samarbetet och samarbetsformerna utvecklas hela tiden mot ökad funktionalitet och smidighet, och de överenskomna verksamhetsformerna utvärderas regelbundet. I samband med att verksamhetsplanerna görs upp sätter förskollärarna upp mål för förskolans verksamhetsår. Uppfyllelsen av målen utvärderas sedan i slutet av verksamhetsperioden. Planen och utvärderingen lämnas in till chefen för småbarnsfostran. Utöver detta utvärderas och utvecklas även elevvårdsrutinerna och stödet för barnens växande och lärande inom ett multiprofessionellt samarbete.

Då barnen flyttas över till den grundläggande utbildningen, är vårdnadshavarnas roll och ansvar av stor betydelse.  Familjens intresse och aktiva medverkan betraktas som mycket viktiga vid barnens övergång till skolan, och föräldrarna uppmuntras i sin viktiga roll. Både bildningen och förskolan informerar föräldrarna om när barnen ska anmälas till skolan. Om barnet inte deltar i den kommunala förskoleundervisningen i Grankulla ska vårdnadshavarna se till att barnet får bekanta sig med skolan.

Informationsöverföringen ska fungera flexibelt vid övergången från förskola till nybörjarundervisning med beaktande av barnens bästa och de bestämmelser som gäller. Den information som är väsentlig för att ordna undervisning för barnet överförs.

Plan för barnets lärande i förskolan

Planen för barnets lärande är ett dokument som gruppens barnträdgårdslärare gör upp för barnet. Planen innehåller de viktigaste målen för växande och lärande samt tar upp barnets behov och styrkor. De individuella planerna för lärande utgör grunden för gruppens plan för lärande.

Då ett nytt barn börjar i förskolegruppen, gör förskoleläraren ett hembesök för att bekanta sig med barnet i dess egen miljö. Förskoleläraren för ett inledande samtal med föräldrarna för att samla information om barnets lärande och behov. Läraren gör upp planen för barnets lärande utgående från de observationer som gjorts av gruppens vuxna, barnets egna behov och de samtal som har förts med föräldrarna.  Förskolelärarna ansvarar för att planen görs upp och för att informationen överförs till skolan på våren.

Samarbetet mellan specialbarnträdgårdslärarna, familjen och skolan behandlas i kapitel 5.

Informationen överförs inom staden från avsändaren via ett digitalt system (Wilma) till skolpsykologen. När det gäller barn till en familj som flyttar till staden från en annan ort bör all nödvändig information överföras från den förra småbarnspedagogiska enheten till förskollärarna vid den nya förskolan eller skolpsykologen vid barnets nya skola.  Vid behov kan förskolan eller skolan kontakta barnets tidigare daghem eller skola med tillstånd av vårdnadshavarna.