2. Förskoleundervisningens uppdrag och allmänna mål

Förskolan är en viktig tidsperiod i barnets liv. Förskoleundervisningen ska planeras och genomföras så att barnen har möjlighet att bli inspirerade, experimentera och att lära sig nytt.  Barnens utveckling inom de olika kunskaps- och färdighetsområdena breddas genom att de agerar och är aktiva och leker i månsidiga lärmiljöer. I förskoleundervisningen ska barnen ges tillfälle att kommunicera på olika sätt och att stärka sina sociala färdigheter.   Målet är att barnen lär sig att värdesätta att alla människor är likvärdiga och att de själva är unika. 

Småbarnspedagogiken inklusive förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska med tanke på barnets utveckling och lärande bilda en logiskt framskridande helhet som lägger grund för ett livslångt lärande.  Förskoleundervisningens centrala uppdrag är att främja barnets förutsättningar att växa, utvecklas och lära sig.  Undervisningen ska utgå från barnet. Undervisningens uppdrag är att stärka barnets positiva självbild och uppfattning om sig själv som lärande individ. Förskoleundervisningen ska utvecklas enligt principen om inkludering. Förskoleundervisningen har stor betydelse när det gäller att på ett tidigt stadium upptäcka behov av stöd för växande och lärande, att ge stöd och samtidigt förebygga svårigheter. 

2.1 Förpliktelser som styr förskoleundervisningen

 

Vårdnadshavaren ska se till att barnet deltar i förskoleundervisningen eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Kommunen är skyldig att ordna förskoleundervisning för barn som bor inom kommunen året innan läroplikten börjar. Förskoleundervisningen kan ordnas i daghem och i skolor. Förpliktelserna som styr förskoleundervisningen grundar sig på Finlands grundlag, lagen och förordningen om grundläggande utbildning och statsrådets förordning som utfärdats med stöd av den, elev- och studerandevårdslagen samt på grunderna för förskoleundervisningens läroplan.  Enligt Finlands grundlag får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Också förpliktelser som grundar sig på annan lagstiftning eller internationella avtal som Finland förbundit sig att följa ska beaktas då undervisningen ordnas.  Sådana är bland annat lagen om likabehandling, jämställdhetslagen, Europakonventionen om mänskliga rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter.

I förskoleundervisningen är undervisningsspråket antingen svenska eller finska.  Undervisningsspråket kan också vara samiska, romani eller teckenspråk.  Dessutom kan en del av undervisningen ges på något annat språk än de som fastställs i lagen om grundläggande utbildning, om det inte äventyrar barnens möjligheter att följa med undervisningen. Om detta bestäms närmare i kapitel 4.4.

Enligt lagen om grundläggande utbildning är målet för förskoleundervisningen att stödja barnens utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar och att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Målet för förskoleundervisningen är enligt lagen att som en del av småbarnspedagogik förbättra barnens inlärningsförutsättningar. Förskoleundervisningen ska också främja bildning och jämlikhet och undervisningen ska ges på tillräckligt lika villkor i hela landet. Målen för undervisning och fostran beskrivs närmare i statsrådets förordning.

Förskoleundervisningen omfattar i allmänhet ett läsår och ska ges under minst 700 timmar. För barn som omfattas av förlängd läroplikt beskrivs alternativen i kapitel 5.5.  Förskoleundervisningen ska ordnas så att barn som deltar i förskoleundervisning har möjlighet att använda andra tjänster inom småbarnspedagogiken.

Förskoleundervisningen ska genomföras enligt en lokal läroplan som utarbetats utgående från grunderna för förskoleundervisningens läroplan.  Förskoleundervisningen ska på ett positivt sätt ta hänsyn till barnens olika språkliga, kulturella och religiösa bakgrund eller åskådning.  Barnens åsikter ska beaktas och utvecklingen av deras identitet stödjas.

I lagstiftningen som berör förskoleundervisningen betonas vårdnadshavarnas delaktighet.  Vårdnadshavarna har rätt att få information om förskoleundervisningens mål och verksamhet redan innan anmälan till förskoleundervisningen sker och om sitt barns förskoledag under året i förskolan. Vårdnadshavarnas åsikter och den information och respons som de ger ska beaktas när man utvecklar förskoleundervisningen.

Förskoleundervisningen, läromedlen och redskapen som används i undervisningen samt behövlig elevvård är avgiftsfria. Barnen ska varje förskoledag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad.

Barn som deltar i förskoleundervisning har rätt till en trygg och säker studiemiljö. Tryggheten och säkerheten ska beaktas i lärmiljöerna och i all verksamhet i förskolan.  En verksamhetskultur som bygger på ömsesidig respekt och omsorg och lärmiljöer som lämpar sig för förskoleundervisningen skapar goda förutsättningar för att barnen ska känna sig trygga och säkra. Trygghets- och säkerhetsfrågor beskrivs närmare i kapitlen 3 och 6. Vid anordnandet av undervisning ska dessutom beaktas föreskrifter om arbetarskydd, användning av personuppgifter, offentlighet och integritets skydd samt föreskrifter om utredning av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. I förskoleundervisningen kan fostrande samtal och disciplinära åtgärder som nämns i lagen om grundläggande utbildning användas på ett för förskoleundervisningen anpassat sätt. Utbildningsanordnaren ansvarar för uppgörandet av den plan som lagen förutsätter. Planen kan ingå i den lokala läroplanen eller utgöra en skild plan.

Kommunen eller en anordnare som beviljats tillstånd att ordna förskoleundervisning kan köpa förskoletjänsterna av en offentlig eller privat serviceproducent. Utbildningsanordnaren ansvarar för att de tjänster som köps ordnas enligt de lagar som gäller förskoleundervisning, tillståndet att ordna förskoleundervisning och enligt föreliggande läroplansgrunder. 

 

2.2 Förskoleundervisningens uppdrag under lärstigen

Det är viktigt att småbarnspedagogik, förskoleundervisningen som ingår i den, och den grundläggande utbildningen bildar en helhet som framskrider på ett logiskt sätt med tanke på barnens växande och lärande. Utgångspunkten för en högklassig helhet är att lärarna och den övriga personalen känner till de olika etapperna under lärstigen samt de centrala mål, särdrag och metoder som anknyter till dem.  För att barnens växande och lärande ska fortlöpa smidigt, ska övergångarna planeras och utvärderas gemensamt på det sätt som beskrivs i kapitel 3.3.  Undervisningspersonalen och den övriga personalen ska samarbeta med vårdnadshavarna under alla etapper av barnens lärstig.  Målet är att varje barns lärstig fortlöper smidigt från småbarnspedagogik till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen utgående från barnets behov.  För att målet ska nås är det viktigt med en systematisk ledning av personalens samarbete och kompetens både på förskoleenheterna och på anordnarnivå.

Förskoleundervisningen har i enlighet med statsrådets förordning som särskilt mål att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnens förutsättningar för utveckling och lärande samt att stärka barnens sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva upplevelser av lärande. I förskoleundervisningen ska pedagogiska metoder som lämpar sig för småbarnspedagogik användas och barnens intressen respekteras när undervisningen ordnas. Olika former av lek ska ständigt ingå i förskoleundervisningens verksamhet. Vårdnadshavarna är viktiga samarbetsparter vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Stödet för växande och lärande samt elevvården ordnas vid behov genom sektorsöversgripande samarbete.

Förskoleundervisningen är målinriktad verksamhet.  Målen för undervisningen fastställs enligt grunderna för läroplanen och den lokala läroplan som utarbetats utgående från läroplansgrunderna.   Läroplanen ska inte fastställa gemensamma mål för barnens lärande.  Individuella mål främjar barnens växande och lärande, och därför ska läraren diskutera varje barns individuella behov, önskemål och mål för lärandet med barnet och barnets vårdnadshavare.   Förskolepersonalen ska planera undervisningen och utveckla lärmiljöerna utgående från dessa behov och önskemål.   För att göra lärandet ännu mer målinriktat, kan läraren för varje barn utarbeta en plan för barnets lärande tillsammans med barnet och vårdnadshavaren.  En plan för barnets lärande ska alltid utarbetas ifall barnet får intensifierat stöd. För barn som omfattas av särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) utarbetas.   

I förskoleundervisningen ska varje barns fysiska, psykiska och sociala utveckling samt utvecklingen av kunskaper och färdigheter följas upp och stödjas.  Målet är att samtidigt förebygga eventuella svårigheter.  Barnets jaguppfattning ska stärkas med hjälp av uppskattande kommunikation, mångsidiga inlärningsupplevelser och uppmuntrande respons.  Under förskoletiden ska barnen få bekanta sig med den närmaste omgivningen, dess natur och den mångfald av människor som bor där.  Lek och fantasi har stor betydelse när barnen lär sig nya kunskaper och färdigheter.  Förskoleundervisningen ska erbjuda barnen tillfällen att kommunicera, uttrycka sig på olika sätt och få nya upplevelser.  Tillsammans ska man i olika lärmiljöer bekanta sig med saker som intresserar barnen.  Det ger barnen möjligheter att få vänner, att känna glädje över sitt lärande och att bli intresserade av nya saker.

När vårdnadshavaren anmält sitt barn till förskolan, är utgångspunkten att barnet deltar i all verksamhet.  Utbildningsanordnaren beslutar och informerar vårdnadshavaren om förfaringssätt gällande anhållan om befrielse på grund av barnets sjukdom eller annan orsak. Vårdnadshavaren, läraren och den personal som medverkar i anordnandet av förskoleundervisningen bär gemensamt ansvar för att förskolebarnen regelbundet deltar i förskoleundervisningen. 

 

2.3 Värdegrunden 

Förskoleundervisningen bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är.  Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i gruppen. Barnen har rätt att lära sig och bilda sig en uppfattning om sig själva och världen utifrån sina egna perspektiv. 

Barnen har rätt att lära sig genom lek och att glädja sig över sitt lärande. Barnets tidigare upplevelser och kunskaper utgör en del av barnets lärstig.  Det är viktigt att respektera att barn är olika, att de beter sig och lär sig på olika sätt.  Barnens uppfattningar och åsikter ska värdesättas och de ska få delta i utformandet av lärmiljöerna och enligt sina förutsättningar även i planeringen och utvärderingen av verksamheten.  Barnen ska sporras till samarbete och gemenskap.

Varje barn har rätt till god undervisning. God förskoleundervisning kännetecknas av uppmuntrande respons och rättvist bemötande.  Barnen ska ges möjlighet att uttrycka sig och sina tankar, hantera känslor och konflikter samt pröva och lära sig nya saker.   Förskoleundervisningen ska stödja barnens förmåga att förstå värderingar, tillägna sig hälsosamma levnadsvanor samt utveckla sina emotionella färdigheter och sitt sinne för estetik.

Samarbete mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna bidrar till att trygga barnens välbefinnande. Förskolepersonalen ska bemöta olika familjer och hemmens olika åskådningar, religioner, traditioner och syner på uppfostran med öppenhet och respekt för att skapa förutsättningar för konstruktiv kommunikation och undervisning.

I förskoleundervisningen ska man följa principerna om hållbar livsstil och beakta dess olika dimensioner: den sociala, den kulturella, den ekonomiska och den ekologiska.  Verksamhetsmiljön i förskolan ska stödja jämlikhet och likabehandling.  Det innebär bland annat jämlikhet i fråga om åsikter och jämställdhet mellan könen.   Förskoleundervisningen ska främja barnens möjligheter att utveckla sina färdigheter och att göra val oberoende av könsbundna förväntningar. Strävan efter jämlikhet ska kompletteras av en övergripande princip om likabehandling. Undervisningen ska präglas av religiös pluralism samt vara partipolitiskt och konfessionellt obunden. Förskoleundervisningen får inte användas som kanal för kommersiell påverkan.

 

2.4 Synen på lärande  

                                                           

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan har utarbetats utgående från en syn på lärande, enligt vilken barn tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter genom växelverkan med andra barn, lärare, olika grupper och den närmaste omgivningen.  Lärande är en helhetsbetonad process som inbegriper handlingar, känslor, sinnesförnimmelser, fysiska upplevelser och tankar.  Det väsentliga i lärandet är att barnen själva är aktiva och litar på sina möjligheter som lärande individer.   Också barnens vilja och tilltagande förmåga att samarbeta har betydelse för lärandet.  I förskoleundervisningen lär sig barnen genom att leka, röra på sig, utforska, utföra små arbeten, skapa och uttrycka sina upplevelser.  Positiva känsloupplevelser, glädje och nyskapande verksamhet främjar lärandet och sporrar barnen att utveckla sin kompetens.

Utgångspunkten för lärandet är barnets tidigare erfarenheter och kunskaper.  Det är viktigt att nya kunskaper och färdigheter har anknytning till barnens vardag och erfarenhetsvärld.  Genom handledd verksamhet och lek i förskolan får barnen lära sig att samarbeta med andra och att ställa upp individuella och gemensamma mål. I verksamheten ska man lyssna på barnen, höra deras åsikter, diskutera med dem och stödja dem att ta hänsyn till andra.  På det viset upplever barnen att de är en del av gruppen och gemenskapen.  Målet är att nya kunskaper och färdigheter väcker barnens lust att lära sig mera.

                     

2.5 Mångsidig kompetens i förskoleundervisningen  

Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja.  Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver.  Utvecklingen av mångsidig kompetens börjar i den tidiga barndomen och fortgår hela livet.  Den stärks successivt under lärstigen genom studier inom olika kunskaps- och färdighetsområden, vardagliga aktiviteter och kommunikation.  Behovet av mångsidig kompetens framhävs när den omgivande världen förändras.  Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden en bred kompetens som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsområden.

Uppdraget att utveckla mångsidig kompetens ska beaktas i all verksamhet i förskolan: vid utvecklandet av verksamhetskulturen och lärmiljöerna samt i det fostrande arbetet och i undervisningen. Uppdraget grundar sig på principen i statsrådets förordning om att se undervisningen som en helhet. Detta förutsätter målmedvetet arbete och utvärdering av hur målen uppnås samt samarbete mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Utvecklingen av mångsidig kompetens främjar barnens växande som individer och som medlemmar i sin grupp.  De olika delområdena inom mångsidig kompetens stödjer barnens förmåga att rikta in sig på livslångt lärande och lägger grund för en hållbar livsstil.  I förskoleundervisningen ska tyngdpunkten ligga på de sociala och kulturella dimensionerna av hållbar livsstil.   Arbetssätten i förskolan, hur lärmiljöerna utformas och hur barnens lärande och välbefinnande stöds påverkar utvecklingen av mångsidig kompetens i högre grad än innehållet i undervisningen. 

Förmåga att tänka och lära sig

Tänkandet och färdigheten att lära sig utvecklas genom kommunikation och skapar förutsättningar för utvecklingen av övriga kompetenser och livslångt lärande.  Mängden information, som hela tiden uppdateras, förutsätter förmåga att tillägna sig ny kunskap och att kunna styra sitt lärande.  Strukturering av information och skapande av ny kunskap förutsätter kreativt och kritiskt tänkande.  Förskoleundervisningens uppdrag är att uppmuntra och hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att tänka och lära sig och att stärka barnens tro på sitt eget kunnande. 

Barnens minne och fantasi ska utvecklas med hjälp av till exempel ramsor, musik och drama.  Lekar, spel och olika problemlösnings- och forskningsuppgifter ger barnen upplevelser samt möjligheter att känna glädje över att inse och upptäcka nya saker.  Mångsidig motion och perceptionsmotoriska övningar stödjer barnens lärande.  Barnen ska uppmuntras att pröva och lära sig också krävande saker, att fråga och ifrågasätta.  De ska sporras att glädja sig när de lyckas och att uppmuntra andra och samtidigt att inte ge upp om de misslyckas.  Arbetet dokumenteras och man diskuterar och utvärderar tillsammans med barnen hur man lyckats.  Samtidigt ska barnen få hjälp med att bli medvetna om sina framsteg och sitt lärande.

Kulturell och kommunikativ kompetens

Att kunna kommunicera, uttrycka sig och förstå andra har stor betydelse för individens funktionsförmåga och välbefinnande i en mångkulturell värld. Förmågan att lyssna, känna igen och förstå olika synsätt kännetecknar god kommunikation och kulturella färdigheter.  För att skapa positiva människorelationer och lösa problemsituationer på ett konstruktivt sätt förutsätts samarbetsförmåga.  Förskoleundervisningen ska erbjuda barnen möjligheter att på ett tryggt sätt öva sin förmåga att kommunicera och uttrycka sig i kamratgruppen och med vuxna i närmiljön.
 

Barnen ska uppmuntras att lära känna och umgås med andra människor. Fester, lekar och aktiviteter som förutsätter samarbete ger barnen möjlighet att öva sig att uppträda i olika situationer och med olika människor.   Barnen ska bemötas med respekt och lära sig att vara vänliga och uppföra sig väl mot andra.  Tillsammans med barnen ska man bekanta sig med närmiljön och dess kulturella mångfald. Barnen ska lära sig att uppskatta sina egna och andra familjers traditioner och vanor. Utvecklingen av barnens språkmedvetenhet ska stödjas och barnen ska uppmuntras att uttrycka sig på olika sätt.

Vardagskompetens 

Alla behöver kunna ta hand om sig själva, värna om sin hälsa och trygghet och använda teknik i vardagen.  Det handlar om individens välbefinnande och att tillägna sig en hållbar livsstil.  Förskoleundervisningen ska stärka färdigheter som hör samman med barnens välbefinnande och uppmuntrar dem att göra val som stämmer överens med en hållbar livsstil.  Förskoleundervisningen ska också stödja barnen att förhålla sig positivt till framtiden.

I förskoleundervisningen ska barnen utifrån sina förutsättningar lära sig ta ansvar för sig själva och andra, för sina saker och den gemensamma miljön. Barnens vardagsrytm och betydelsen av måltider och vila ska tas upp i undervisningen och med vårdnadshavarna.  Särskild vikt ska fästas vid mångsidig och tillräcklig motion som en förutsättning för barnens lärande och välbefinnande.   Med barnen diskuteras vad som inverkar positivt respektive negativt på deras välbefinnande.  Barnen ska få lära sig att röra sig tryggt i trafiken. De ska uppmuntras att be om och söka hjälp vid behov.   Tillsammans med barnen prövar man på tekniska lösningar och ger dem övning i att använda apparater och utrustning på ett tryggt sätt.

Multilitteracitet

Med multilitteracitet avses förmågan att tolka och producera olika slag av meddelanden.  Multilitteracitet hänger nära samman med tanke- och kommunikationsfärdigheter och förmåga att söka, bearbeta, producera, presentera, bedöma och värdera information i olika miljöer och situationer.  Informationen kan produceras och presenteras med hjälp av verbala, visuella, numeriska eller andra symbolsystem eller med kombinationer av dessa.  Multilitteracitet omfattar olika former av läskunnighet, såsom grundläggande läsfärdighet, numerisk läskunnighet, bildkunskap och mediekunskap.  Multilitteracitet har koppling till ett vidgat textbegrepp, enligt vilket texterna kan vara bland annat skriftliga, verbala, audiovisuella eller digitala.  De olika områdena av multilitteracitet är grundläggande färdigheter ur individ-, samhälls- och arbetslivsperspektiv.  Kompetens i multilitteracitet skapar grunden för övrigt lärande och övriga studier.   Utvecklingen av multilitteracitet börjar redan i den tidiga barndomen och fortgår hela livet.  Förskoleundervisningen ska tillsammans med vårdnadshavarna stödja utvecklingen av barnens multilitteracitet.

Barnen ska uppmuntras att undersöka, använda och producera olika slags texter eller uttrycksformer. På detta sätt övar sig barnen tillsammans att uttrycka sig och att leva sig in i de tankar och känslor som meddelanden väcker.  Utvecklingen av barnens bildkunskap, skriv- och läsfärdighet och numeriska läskunnighet ska stödjas.  För att småningom utveckla mångsidig läskunnighet behöver barnen en vuxen förebild, en rik textmiljö, kultur producerad av barn och kulturella tjänster avsedda för barn, såsom filmer, lekramsor och musik.  Barnens delaktighet stärks i takt med att multilitteraciteten utvecklas. Samtidigt vidgas barnens värld, blir mera strukturerad och får nya betydelser.

Digital kompetens

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet. Den behövs i barnens och familjernas vardag, för kommunikation mellan människor och för delaktighet i samhället.  Digital kompetens är en del av den multilitteracitet och medie- och studiefärdighet som behövs i studierna och i arbetslivet.  Förskoleundervisningen ska jämsides med vårdnadshavarna främja barnens digitala kompetens. 

Barnen ska i undervisningen få bekanta sig med olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg, tjänster och spel.  Barnens kommunikationsfärdigheter, färdighet att lära sig och deras begynnande skriv- och läsfärdighet ska stödjas med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.  Barnens kreativa tänkande och samarbetsförmåga utvecklas när de ges möjligheter att själva testa och producera.  Barnen ska handledas i att tillägna sig säkra och ergonomiska arbetssätt. 

Förmåga att delta och påverka

Aktiv och ansvarsfull delaktighet och påverkan lägger grunden för en demokratisk och hållbar framtid. Det förutsätter att individen har förmåga och vilja att delta i den gemensamma verksamheten och litar på sina möjligheter att påverka.  Barnen har rätt att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. I förskoleundervisningen ska man respektera dessa centrala demokratiska principer. Förskoleundervisningen ska stödja barnens småningom framväxande förmåga att delta och påverka. 

Verksamheten i förskolan ska planeras, genomföras och utvärderas i samverkan med barnen, förskolepersonalen och vårdnadshavarna.  När barnen är med och påverkar lär de sig samtidigt att uppfatta betydelsen av gemensamma regler, överenskommelser och förtroende.  Att bemöta barnen med respekt, ta hänsyn till deras tankar och ge dem möjlighet att vara tillsammans med andra barn och vuxna stärker barmens förmåga att delta och påverka.  Barnen ska uppmuntras att hjälpa varandra och att vid behov be om hjälp.  Det är viktigt att barnen upplever och vet att de som barn har rätt att få hjälp och skydd av vuxna. 

 

2.6 Frågor som avgörs på lokal nivå

Vid uppgörandet av den lokala läroplanen är det viktigt att diskutera vad de föreskrivna uppdrag och allmänna mål för förskoleundervisningen som beskrivs i detta kapitel innebär och hur man ska gå till väga för att förverkliga de mål som uppställts för förskoleundervisningen.

I den lokala läroplanen ska fastställas och beskrivas

·        hur förskoleundervisningen ordnas och vilka förpliktelser som styr ordnandet av förskoleundervisningen ur lokalt perspektiv       

·        förskoleundervisningens uppdrag under lärstigen ur lokalt perspektiv

·        värdegrunden för förskoleundervisningen och eventuella lokala aspekter som kompletterar den

·        synen på lärande i förskoleundervisningen och eventuella lokala perspektiv som kompletterar den

·        målen för mångsidig kompetens och eventuella lokala prioriteringar som gäller dem, samt med vilka åtgärder man utvärderar målen och utvecklar främjandet av mångsidig kompetens.

Värdegrunden, synen på lärande och målen för mångsidig kompetens ska beaktas och fördjupas i de delar av läroplanen som beskriver verksamhetskulturen, genomförandet av undervisningen, stödet för växande och lärande och elevvården i förskoleundervisningen.

Förskoleundervisningen grundar sig på läroplanen och består av undervisning som stöder barnens förutsättningar att växa, lära och utvecklas i en kamratgrupp. Under undervisningsdagarna i förskola får barnet läroplansenlig undervisning, elevvård, handledning samt tillräckligt stöd för växande och lärande omedelbart då behovet upptäcks.

Vägen genom småbarnsfostran, förskolan och nybörjarundervisningen framskrider systematiskt och utgör således en utvecklingsmässigt, pedagogiskt och undervisningsmässigt obruten helhet för barnet.  De första stadierna av livslångt lärande är viktiga för barnets välbefinnande, jaguppfattning, inlärningsmotivation och inlärningsfärdigheter. I förskolan erbjuds varje barn målinriktad och värdesättande vård, undervisning och fostran i en kamratgrupp, och på det sättet skapas en gynnsam grund för barnet att växa, utvecklas och lära sig.

I Grankulla ges kommunal förskoleundervisning på finska och svenska. Förskoleundervisning på svenska ges i de svenska daghemmen samt som språkbad till barn som har finska som modersmål. Inom den privata småbarnsfostran i Grankulla kan förskoleundervisning ges även på andra språk än finska och svenska, om det inte äventyrar de deltagande barnens förutsättningar att följa undervisningen.

Förskoleundervisning ordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014) och Grankullas egen plan för förskoleundervisningen som har godkänts av finska respektive svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran. Grankullas plan för förskoleundervisningen kompletteras av förskoleenheternas enhetsspecifika planer, som i sin tur kompletteras av de årliga verksamhetsplanerna för förskoleundervisningen, som chefen för småbarnsfostran årligen godkänner före utgången av september. De praktiska arrangemangen för förskoleundervisningen framgår av de enhetsspecifika planerna för förskoleundervisningen och verksamhetsplanerna.

Året innan läroplikten börjar ska alla barn delta i ettårig förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Förskoleundervisningen är avgiftsfri, och kommunen är skyldig att erbjuda förskoleplatser åt barn som bor eller uppehåller sig i kommunen.

Barnets vårdnadshavare ska se till att barnet deltar i förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Om vårdnadshavarna inte ansöker om plats för sitt barn i de officiella förskolor kommunen har beslutat om, måste de se till att barnet får delta i annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Verksamhet som uppfyller målen i Grunderna för förskoleundervisningens läroplan räknas som verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Dagvård är inte verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Förskoleundervisningen är inte en del av läroplikten, och kommunen har ingen övervakningsskyldighet, även om ett barn inte deltar i förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning.

Administrativt lyder förskoleundervisningen i likhet med den övriga småbarnsfostran i Grankulla under finska respektive svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran inom bildningssektorn. Nämnderna för undervisning och småbarnsfostran fattar årligen beslut om de platser och tider där den avgiftsfria förskoleundervisningen ordnas. I beslutet beaktar man antalet barn i förskoleåldern som finns i daghemmen, lärarnas kompetens och andra faktorer.

Avgiftsfri förskoleundervisning erbjuds under vardagar, minst 700 timmar/verksamhetsår och 4 timmar per dag, med tyngdpunkten på förmiddagarna. Verksamhetsenheterna bestämmer varje år noggrannare verksamhetstider för den avgiftsfria förskoleundervisningen i den verksamhetsplan för förskoleundervisningen som årligen görs upp. 

Ansökningarna till förskolan lämnas i en e-tjänst, och information om detta publiceras varje år på stadens webbplats, i lokaltidningen Kaunis Grani samt i brev som skickas till hela årskullen.

Värdegrund

Stadens värderingar (trygg närhet genom livet, äkta gemenskap, levande tvåspråkighet, närhet till naturen och smidig utveckling) styr vår verksamhet, liksom också stadens vision ”Grankulla är en framtidsorienterad, människonära stad som respekterar sitt kulturarv och vars trivsamma miljö och tidsenliga tvåspråkiga tjänster främjar den gemensamma välfärden” samt småbarnsfostrans egen vision: ”Starka rötter, bärande vingar”.

Synen på lärande

Läroplanen för förskoleundervisningen i Grankulla har gjorts upp med utgångspunkt i en syn på lärande enligt vilken barn tar till sig kunskap och nya färdigheter i interaktion med andra barn, lärare, olika samfund och sin närmaste omgivning. Tidiga interaktionsförhållanden utgör en av de viktigaste faktorer som påverkar barnets utveckling och psykiska välbefinnande. (Mäkelä 2003, 107). I Grankulla understryker vi att interaktionsperspektivet ska beaktas i all verksamhet inom småbarnsfostran och förskola. En stark grund som har lagts i tidig ålder minskar riskerna för olika inlärningssvårigheter.

Hos barn i förskoleåldern är lärande en helhetsmässig process som skapar grund för livslångt lärande. Lärandet förenar aktiviteter, känslor, sinnesintryck, fysiska stimuli och tankeverksamhet. I förskolan lär sig barn genom att leka, röra sig och utforska samt genom att utföra olika uppgifter och uttrycka sig. Det väsentliga i lärandet är barnets egen aktivitet och tilltro till sina möjligheter att lära sig.

Utgångspunkten för lärandet är varje barns tidigare erfarenheter och kunskaper. I den ledda verksamheten och leken i förskolan lär sig barnen att samarbeta med andra och att sätta upp mål för sin egna och de gemensamma aktiviteterna.

I förskolan måste barnet få uppleva tillräckligt av både utmaningar och inspirerande framgångar. Barnets åsikter beaktas och värdesätts, och barnet accepteras med sina individuella drag. Barnet uppmuntras att delta i planeringen av verksamheten, att berätta om sina önskningar och att utvärdera sitt eget handlande.

Lek är den primära inlärningsformen för barn i förskoleåldern. Genom leken övar barnet sig i nya färdigheter och strukturerar den omgivande världen och sina upplevelser samt uttrycker sina känslor och behov. Det behövs tid och rum för lek. Den vuxnas uppgift är att stödja leken genom att skapa en trygg och inspirerande miljö för lek. Genom att iaktta leken eller delta kan den vuxna ta del av unik information om barnet och dess utvecklingsstadium.              

Figur 1: ”Har ni bara lekt idag?” Figur 1: Lekens betydelse (Källa: THL, materialets ursprung okänt, idén har man fått från ett daghem i Stockholm).

Mångsidig kompetens inom förskoleundervisningen:

Den mångsidiga kompetensen utvecklas i såväl förskolegruppens verksamhet som i samarbetet mellan förskolegrupperna och samarbetet med den grundläggande utbildningen. Målet är att barnen ska växa upp till balanserade individer som respekterar och värdesätter sig själva och andra.

Tänkande och lärande

Ambitionen är att utveckla tänkandet och lärandet med hjälp av mångsidiga metoder och innehåll. Olika inlärningsstilar beaktas, och metakunskap och olika inlärningskanaler diskuteras med barnen. Både barn och vuxna dokumenterar verksamheten genom att med olika metoder synliggöra lärandet och tänkandet.

Kulturell och kommunikativ kompetens

För att växa upp till en balanserad individ måste barnet få känna sina rötter. Vi bekantar oss med Grankullas unika närhistoria men studerar också med hjälp av bl.a. medier de kulturella rötter som barn i gruppen eventuellt har på andra håll. En uppskattande växelverkan och möjlighet att uttrycka sig är viktiga kanaler.

Förmåga att ta hand om sig själv, vardagskompetens

I förskolan uppmuntras barnet att bära ett större ansvar än tidigare för sig själv och andra samt för egen och gemensam egendom. Hälsosamma levnadsvanor uppmärksammas, och rörelse och lek utnyttjas i verksamheten som ett medel för inlärning och som fria aktiviteter.

Multiliteracitet

I arbetet för att motarbeta ojämlikhet är det viktigt att främja varje barns multilitteracitet. Som bäst utgör mediefostran en naturlig del av vardagen. Målet är bl.a. att uppnå en medieläskunnighet som ger färdigheter att betrakta omvärlden kritiskt, nyfiket och med en ifrågasättande attityd. Medvetenheten om det egna sättet att tänka och tolka utvecklas genom att man funderar tillsammans och diskuterar olika tolkningsmöjligheter.

Informations- och kommunikationsteknisk kompetens

Barnen får bekanta sig med olika informations- och kommunikationstekniska redskap, tjänster och spel. De kan studera många slags medietexter och andra medieinnehåll såsom bilder, ljud eller video, eller kombinationer av dessa. Även en som inte kan läsa eller skriva kan producera mediematerial med en mobil apparat. Användningen av mobila apparater bygger på de mål som satts upp för verksamheten: Vad vill man uppnå, och vilka metoder stöder strävan att uppnå målen? Apparaterna kan användas som redskap i verksamheten eller stöd för barnens individuella behov, men de kan aldrig ersätta äkta växelverkan, närhet och sensitivitet. Apparaterna kan dock erbjuda en kanal för barn att uttrycka sig och bli hörda och sedda.

Delaktighet och påverkan

Vår verksamhet utgår från barnen. Med detta menar vi att den dagliga förskoleverksamheten inte grundar sig enbart på färdiga verksamhetsmodeller, utan även barnens tankar och idéer beaktas vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Barnens delaktighet är av central betydelse: De blir hörda i vardagen och de tas med i diskussioner för att röna ut vad som intresserar dem. Barn kan intervjuas för att klarlägga deras syn på saker och ting. Det är alltid de vuxna som har ansvaret för förskoleundervisningen, men barnens åsikter och intressen beaktas. Den vuxna skapar i förskolan ramar som stöder barnets aktivitet, individualitet och samverkan med andra. Hen väcker barnets intresse för nya saker genom att erbjuda barnet möjligheter till meningsfulla, åldersanpassade aktiviteter, upplevelser och ledd verksamhet samt möjligheter att träffa egna val.   Den vuxna ordnar med tid och utrymme för fri lek och utnyttjar pedagogiskt styrd lek.